Farliga ämnen i flera bantningsmedel på Internet

Hälften av de 34 bantningsmedel som Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har undersökt innehöll farliga ämnen. Bantningsmedlen är inköpta på Internet.
Konsumenter bör vara uppmärksamma på innehållsförteckningen i bantningspreparat och känna till riskerna som användningen kan medföra.

Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har analyserat 34 preparat som används vid bantning eller av kroppsbyggare för att minska mängden underhudsfett. Samtliga preparat var inköpta via Internet. Analyserna utfördes på Läkemedelsverkets laboratorium. Resultatet visar att hälften av de 34 preparaten innehöll något eller några av följande hälsofarliga ämnen: efedrin, pseudoefedrin, synefrin och usninsyra. De flesta produkterna, 27 stycken, innehöll ämnen som gör att de klassificeras som läkemedel. Eftersom produkterna inte är godkända som läkemedel är försäljningen olaglig.

Efedrin i bantnings- och prestationshöjande medel kan ge biverkningar framförallt på hjärt-kärlsystemet men också psykiska biverkningar. Synefrin anses ge samma biverkningar.
• Sex produkter innehöll efedrin, på en av produkterna stod detta inte angivet på förpackningen.
• Elva produkter innehöll synefrin, för två av dem angavs inte innehållet i klartext i innehållsdeklarationen. Istället stod det att produkterna innehöll ”bitter orange”, vilket är engelska för pomerans (synefrin kan utvinnas ur pomeransskal).

– Det är viktigt att man som patient berättar för sin läkare om man använder någon form av bantningspreparat, säger Barbro Gerdén, specialistläkare på Läkemedelsverket.
– Hälso- och sjukvården måste vara medveten om att dessa okontrollerade bantningsmedel används och kan ge upphov till biverkningar som kanske annars kopplas samman med annan samtidig medicinering

I många av produkterna påträffades också koffein och extrakt av grönt te. Förutom att ge biverkningar som sömnsvårigheter, huvudvärk, hjärtklappning och illamående kan koffein även förstärka effekten av efedrin och synefrin samt öka risken för biverkningar av dessa substanser. Extrakt av grönt te återfanns i ett tiotal av produkterna. Vissa typer av grönt te-extrakt kan, liksom usninsyra som fanns i en produkt, ge allvarliga leverbiverkningar.

Ett bantningsmedel kan klassificeras som läkemedel eller livsmedel beroende på vilka ämnen det innehåller (och i vilken dos), hur det fungerar och vilka påståenden som försäljaren gör om produkten.

– Studien visar att det kan finnas risker med bantningspreparat. Bland dem som klassificeras som livsmedel varnar vi för produkterna Syneburn, Termoxical, och Thermal Rage, som vi anser kan medföra klara hälsorisker, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket.

Läkemedelsverket kommer att vidta åtgärder mot företag som säljer produkter som räknas som läkemedel men som inte är godkända.
Företagen ansvarar för att bantningsprodukter som räknas som livsmedel inte är skadliga för hälsan. För de företag som ingår i undersökningen och har en känd adress i Sverige kommer Livsmedelsverket att informera berörd kommun, som är ansvarig kontrollmyndighet.
Livsmedelsverket kommer även fortsättningsvis, i samarbete med Konsumentverket, att granska försäljningen av bantningsprodukter på Internet.

Läkemedelsverket och Livsmedelsverket arbetar gemensamt vidare med frågor om klassificering av innehållsämnen i bantningsmedel.

För mer information om de undersökta bantningsmedlen, se Läkemedelsverkets webbplats www.lakemedelsverket.se

På Livsmedelsverkets webbplats finns mer information om efedrin, synefrin, koffein, Termoxical och listan VOLM (Växter och växtdelar olämpliga i livsmedel), se www.slv.se