Gröna näringar är viktiga för miljön

Generationer av lantbrukare har gjort att vi i Sverige idag kan njuta av öppna landskap, tack vare ett aktivt lantbruk med betande djur. I de här landskapen finns även utrotningshotade örter och insekter i några av de artrikaste miljöerna i världen och det finns gräsmarker som binder kol och växter som renar vatten och luft från stadens föroreningar. Det och många fler fördelar finns kring starka gröna företag på landsbygden.

Sveriges riksdag beslutade 1999 om 15 miljökvalitetsmål, 2005 kom ytterligare ett mål till. De flesta ska vara uppfyllda till 2020. Över dessa miljömål lyser riksdagens generationsmål och det lyder så här:

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Med det menar riksdagen att inom en generation ska till exempel följande punkter vara uppfyllda för att det ska vara möjligt att nå miljömålen:

• ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

• den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart

• en god hushållning sker med naturresurserna

Inget av dessa mål är möjligt att nå utan livskraftiga gröna näringar i hela Sverige. Lönsamma och aktiva företag med jord- och skogsbruk som bas är vår enda chans att uppnå målen. Det är med mer mat från svenska bönder och med mer svensk skogsråvara för industri- och energiändamål som de viktigaste förutsättningarna att lösa de stora miljöproblemen skapas. Det kräver konsumenter som gör ett aktivt val vid butikshyllan. Det är där vi verkligen kan visa vårt stöd för svensk mat och svenska lantbrukare. För att veta vad vi ska välja ur butikshyllan krävs också att produkterna har en tydlig ursprungsmärkning.

Under 2013 bestäms mycket av de gröna näringarnas förutsättningar fram till 2020, samma år som riksdagen uttalat att generationsmålen skall vara uppfyllda. Det viktigaste verktyget, aktiva lantbruksföretag i hela landet, verkar i stor utsträckning under de ekonomiska och systemmässiga villkor som den svenska tillämpningen av EUs gemensamma jordbrukspolitik ger. En stark budget för kommande landsbygdsprogram med stor svensk medfinansiering för åren fram till 2020, samt ett regelverk som gör det lätt för landsbygdens företag att göra nytta, är en klok och kostnadseffektiv investering i riksdagens generationsmål. Det är den bedömning, byggd på våra erfarenheter, som vi gemensamt gör.

Sofia Lindblad, LRF, ordförande i arbetsgruppen

Patrik Ohlsson, Sveriges Nötköttsproducenter

Pär Extor, Hushållningssällskapet Halland

Sven Sunesson, Leader Linné

Medlemmar i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp ”Stärkt konkurrenskraft i de gröna näringarna”

Fakta:

Stärkt konkurrenskraft i de gröna näringarna är namnet på en av arbetsgrupperna i Landsbygdsnätverket. Landsbygdsnätverkets mål är att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Arbetsgruppens uppgift är att stötta och visa på den nytta som de cirka 90 000 företagen inom jord och skog har för Sverige i allmänhet och för den svenska landsbygden i synnerhet.

Taggar: