Lantmännen medförfattare till debattartikel i SvD: ”Svensk mat behövs för bättre beredskap”

En förutsättning för att vi i Sverige ska ha tillräckligt att äta när krisen eller kriget kommer är att vi har en tillräckligt stor egen livsmedelsproduktion i fredstid. Utredningen om en ny livsmedelsberedskap, som överlämnas till regeringen idag, är välkommen och ett viktigt steg för att möta ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge. Men många av förslagen tar lång tid att förverkliga. Därför behövs skyndsamma beslut om utredningens förslag, och långsiktig statlig finansiering. 

Innan jul konstaterade den parlamentariska Försvarsberedningen, vars uppdrag är att lägga grunden för Sveriges nya försvars- och säkerhetspolitik, att produktion av livsmedel i Sverige är avgörande för samhällets motståndskraft vid långvariga kriser. Utan en fungerande nationell livsmedelsberedskap fungerar inte andra centrala delar av totalförsvaret. Men om kriget eller krisen skulle komma till Sverige idag skulle de grödor som odlas och djur som föds upp i vårt eget land inte räcka för att klara vår livsmedelsförsörjning. Arbetet med livsmedelsberedskapen är i praktiken ännu inte påbörjat

Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel, mätt i konsumentvärde, ligger på ungefär 50 procent. Resten är importerat. För att öka vår motståndskraft och uthållighet behöver vi arbeta strategiskt med att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, samt börja producera och lagra spannmål och nödvändiga insatsvaror till lantbruket. 

Skulle kriser eller krig drabba Sverige idag är vi som land bara självförsörjande på spannmål, socker och morötter. Det betyder att vi i bästa fall kan röra ihop en morotskaka, förutsatt att importen av insatsvarorna som drivmedel, morotsfrön och växtnäring fungerar. Att som land vara så pass beroende av matproduktion och insatsvaror från andra länder är oerhört sårbart.

Förmågan att kunna producera mat i ett läge med marknadsstörningar eller att försörjnings- och transportkedjor bryts är helt centralt i ett modernt civilt försvar. Handelsvägar kan försvåras eller omöjliggöras i händelse av krig eller kris, antingen i Sverige eller hos någon av våra nära eller mer långväga handelspartners. 

För att minska vår sårbarhet mot yttre påverkan behöver vi minska vårt stora importberoende av insatsvaror som är nödvändiga för att kunna producera livsmedel. Sverige behöver kombinera tre olika kompletterande strategier för att kunna hålla i gång livsmedelsproduktionen över tid: 

• Vi måste främja inhemsk produktion av insatsvaror som vi idag importerar, men som kan produceras på hemmaplan, inte minst mineralgödsel och biodrivmedel. 
• Vi behöver lagerhålla strategiska insatsvaror för livsmedelsproduktion, särskilt sådana vi inte kan producera själva. 
• Det är också viktigt att livsmedelskedjan prioriteras vad gäller tillgång till resurser som är nödvändiga för att upprätthålla livsmedelsproduktionen, som arbetskraft, el, transporter och infrastruktur. 

Andra länder i vår närhet ligger långt före Sverige. I Finland har försörjnings­beredskapen varit en del av den officiella säkerhets­strategin sedan länge och ifjol tog Norge beslut om att fylla beredskapslager med spannmål för första gången på 20 år. ”Den sista som går hungrig i krig är ofta bonden som har maten. Livsmedelsberedskap handlar om trygghet för dig och mig”, sade Norges finansminister Trygve Slagsvold Vedum när beslutet tagits om att Norge till 2028 ska bygga upp ett spannmålslager som ska räcka till tre månaders förbrukning.

Om Sverige ska hinna i kapp våra grannländer, och snart också Natokollegor, behöver alla inblandade vara med på tåget. Hela livsmedelskedjan är viktig. Alla delar av näringslivets medverkan i utformningen av en ny livsmedelsberedskap är en grundförutsättning för att det ska fungera. För att vi ska kunna vara motståndskraftiga som land behöver vi säkerställa att vi är samordnade och har en stark livsmedelskedja – från jord till bord. 

Utredningen om livsmedelsberedskap är en viktig pusselbit i en helhet och beskriver en livsmedelskedja med betydande sårbarheter och brister. Den visar på vikten av att regeringens utlovade uppdaterade Livsmedelsstrategi, som ska komma under våren, verkligen blir skarp och bidrar till målet om minskad sårbarhet, genom att sätta tydliga och långsiktiga mål om ökad inhemsk produktion och lönsamhet i jordbruks- och livsmedelsproduktionen. 

För ska vi kunna bygga upp en trygg livsmedelsberedskap som håller i kris och krig behöver vi börja omgående. Det tar flera år att bygga upp ett tremånaderslager med spannmål.

Det är nu omkring två decennier sedan vi avvecklade våra livsmedelslager. Det är stora åtaganden som ska till om en ny beredskapslagring av svenska råvaror ska byggas upp. Ett beredskapslager av spannmål tar många år att bygga upp om det ska ske utan betydande störningar i marknaden. Den svenska uppfödningen av lantbruksdjur är en viktig del av livsmedelskedjan och har sedan Sveriges medlemskap i EU minskat i omfattning på grund av hård konkurrens från medlemsländer med lägre krav på djurvälfärd och miljöåtgärder. Ska den svenska animalieproduktionen växlas upp behövs både tid och stora investeringar.

Den fortsatta processen och beslut kring en ny svensk livsmedelsberedskap måste därför hanteras skyndsamt, utan dröjsmål, och med långsiktig statlig finansiering. Sveriges livsmedelsproducenter behöver tydliga riktlinjer och ersättningar i en modell som bygger på frivillighet. Först då kan en stark livsmedelsberedskap byggas upp. 

Vi är företrädare för svenska bönder, kvarnar, slakterier och mejerier och vi ser med oro på den sårbarhet som utredningen speglar men har också ett gott hopp om att kunna förbättra våra förmågor att fortsätta leverera under svåra förhållanden. Vi gör redan mycket och är beredda att göra ännu mer. Men vi behöver börja nu!

Cecilia Kocken, vd Arla Sverige
Anna Karin Hatt, vd Lantbrukarnas Riksförbund
Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen
Paul Robertsson, vd Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge

Debattartikeln publicerades i SvD 1 februari, 2024. 

 

För mer information, kontakta gärna:  

Niclas Karnhill, press- och PR-chef  
Tel: 070-708 70 00 60
E-post: niclas.karnhill@lantmannen.com

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: press@lantmannen.com  


 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 10 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter 60 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Bonjour, Kungsörnen, GoGreen, Gooh, FINN CRISP, Korvbrödsbagarn och Hatting. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se