Alltför många obehöriga i skolan

En fördjupad studie från Statskontoret visar att bara hälften av lärarna i grundskolan är behöriga i de ämnen och den skolform som de undervisar. I gymnasiet är det bara en tredjedel som är fullt behöriga.

– Detta är skrämmande, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner. Det krävs krafttag för att komma till rätta med andelen obehöriga lärare i vissa ämnen. Man måste från regeringens sida visa att man menar allvar med talet om behöriga lärare. Auktorisation är en sådan väg, säger Metta Fjelkner.

– Man skulle aldrig tillåta att hälften av läkarna inte är utbildade i den disciplin de arbetar inom. Vi skulle väl knappast gå till specialist inom ögon, näsa hals för att behandla en urinvägsinfektion, säger Metta Fjelkner.

En fördjupad studie från Statskontoret visar att bara hälften av lärarna i grundskolan är behöriga i de ämnen och den skolform som de undervisar. I gymnasiet är det bara en tredjedel som är fullt behöriga.

Av de tillsvidareanställda lärarna saknar drygt en av tio i grundskolan och drygt två av tio i gymnasieskolan lärarexamen. Totalt sett saknar 15 % av alla tillsvidareanställda lärare helt lärarexamen. De flesta av dessa har någon form av eftergymnasial utbildning. Omkring åttio procent av de obehöriga har deltagit i en lärarutbildning och en majoritet av dessa har inte mer än tio poäng kvar till en lärarexamen.

- Här kan satsningen på vidareutbildning av obehöriga (VAL) bidra till att dessa nästan färdiga lärare tar ut sin examen, säger MF. Nästan hälften av alla lärare i särskolan, gymnasiesärskolan och särvux saknar specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, något som visar på behovet av en ny speciallärarutbildning, säger Metta Fjelkner.

Det är noterbart att kvinnorna i högre utsträckning än männen har lärarexamen med inriktning mot den årskurs där de undervisar. Skillnaderna är dock inte lika stora när det gäller andelen med någon form av lärarexamen respektive utbildning i ämnet. Såväl hos kvinnorna som hos männen är andelen lärare med föreskriven utbildning lägre i fristående än i offentliga skolor. I de fristående skolorna är skillnaderna mellan kvinnliga och manliga lärare större.

- Det vore naturligtvis positivt med en mer jämn könsfördelning inom lärarkåren, men vägen dit ska inte vara att anställa obehöriga män framför behöriga kvinnor, säger Metta Fjelkner.

Jämfört med de lärare som har lärarexamen är det en lägre andel av lärarna utan lärarexamen som har tillräcklig utbildning i undervisningsämnet. Detta gäller i såväl grund- som gymnasieskolan, liksom i såväl offentliga som fristående skolor.

- Det finns alltså inget som tyder på att den som saknar lärarexamen kompenserar detta med mer ämneskunskaper än de behöriga lärarna, säger Metta Fjelkner.