Angelägen satsning på Yrkeshögskolor
Lärarnas Riksförbund är övervägande positivt till utredningsförslaget om ny Yrkeshögskola.
- Det är mycket positivt att Sverige äntligen får en yrkeshögskola. Under lång tid har endast eftergymnasial akademisk utbildning prioriterats, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
Regeringens utredare föreslår i dag att all eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan samlas i ett ramverk kallat Yrkeshögskolan.
– Det är mycket positivt att Sverige äntligen får en yrkeshögskola. Under lång tid har endast eftergymnasial akademisk utbildning prioriterats, vilket inneburit sjunkande status och bristande kvalitet bland många yrkesutbildningar, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
– Däremot är det paradoxalt att utredaren Anders Franzén talar om vikten av hög kvalitet samtidigt som han inte lyckats redogöra för hur kompetensen inom yrkeshögskolan ska se ut. Att inte samtliga undervisande ska ha formell lärarutbildning är till viss del förståeligt, men det måste ju finnas en tydlig kravnivå vad gäller pedagogisk kompetens om man som skicklig yrkeskunnig ska kunna förmedla det man kan, bedöma andra individers lärande och hantera ett examenssystem, understryker Metta Fjelkner.
Under utredningen gång har Lärarnas Riksförbund arbetat för en kompetensmodell som ska vara specifik för lärare i Yrkeshögskolan. Detta arbete kommer att fortsätta. Det rimliga är att lärarna inom Yrkeshögskolan har en annan formell kompetens än yrkeslärare inom gymnasieskolan.
– Det är viktigt att Yrkeshögskolan får ett kvalitetssäkringssystem så att statusen inte riskerar att bli sämre jämfört med akademisk utbildning. Yrkeshögskolan är något annat, men statusen ska vara densamma!
– En intressant fråga kvarstår dock, nämligen vilket ansvar har staten för de eventuella ”felval” som elever gör på gymnasiet, oavsett om det gäller studieförberedande eller yrkesförberedande program, säger Metta Fjelkner.