Ansvarskris för skolan
Lärarnas Riksförbund anser att det behövs en utredning om skolans huvudmannaskap. Fram till dess bör ett moratorium för alla nya driftsformer införas. Det behövs också ett tydligt stopp för möjligheten för kommuner att helt frånsäga sig ansvaret för skolan. Förbundet inbjuder nu till en hearing om ansvarkrisen i skolan.
Ansvaret för skolan luckras upp med nya driftsformer och allt fler friskolor. 16 år efter kommunaliseringen vill många kommuner pröva om det går att lägga ut hela skolverksamheten, eller delar av den, på entreprenad. Det talas om så kallade ”kommunala friskolor", vissa kommuner, t ex Jönköping, fattar beslut om att alla skolor skall vara "kommunala friskolor". Detta utan att begreppet som sådant kan definieras. Skolverket menar exempelvis att sådana skolor inte finns, i egentlig mening. Därför är det oroande att regeringen uppmuntrar till fler ”kommunala friskolor”.
”De borgerliga partierna brukar beskylla socialdemokraterna för en flummig skolpolitik. Men frågan är om inte dagens oklara driftsformer av skolverksamheten kommer leda till att den borgerliga alliansregeringen själv kommer att anklagas för att driva just en flummig skolpolitik. Det skulle heller inte förvåna mig om den otydlighet som skapas kommer att leda till ökade krav från olika håll på förstatligande av skolan.”
Det skriver Lärarna Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i dag på Svenska Dagbladets Brännpunkt.
Lärarnas Riksförbund kräver att regeringen ser över de genomgripande reformerna om kommunalisering, friskolor och entreprenader som genomförts. Skattebetalarna måste få klarhet i vart den svenska skolan är på väg. Är det så att den ska privatiseras och bolagiseras eller finns det ett egenvärde att den bedrivs i offentlig regi?
– Staten får aldrig abdikera i frågan om ett lands skolväsende. Med den nya regeringen genomförs många reformer, som nationella prov i 12 ämnen. Det innebär ett stort statligt krav som måste följas av ett motsvarande ansvarstagande. Antalet lärare måste bli fler. Det innebär mindre grupper i fler ämnen för att nå målen, säger Metta Fjelkner.
Hur ska en likvärdighet i den svenska skolan kunna garanteras, nu och i framtiden? Hur ska medborgarna vara säkra på att barnen får en likvärdig skolgång som ger nödvändiga kunskaper?
Dessa frågor måste besvaras.
Lärarnas Riksförbund kräver att staten tar ett ökart ansvar för likvärdigheten i svensk skola.
* För att ge en arena för samtal och debatt om likvärdighetsfrågan inbjuder Lärarnas Riksförbund till en hearing som förbundet kommer att arrangera under tidig höst. Här bjuder vi in ett antal forskare tillsammans med ledande representanter för samtliga sju riksdagspartier att diskutera huvudmannaskap och finansiering.
– Vi vill på allvar öppna upp för en diskussion om förutsättningarna för ökad statlig finansiering av skolan - alltså ett reellt statligt ansvarstagande. Bland annat i form av specialdestinerade resurser i högre grad än idag, säger Metta Fjelkner.