Den kommande gymnasiereformen kräver ett starkt Komvux - NY korrigerad

Lärarnas Riksförbund kräver ett starkt Komvux och anser också att målet om att 50 procent av eleverna ska gå vidare till högskolestudier inte ska slopas – däremot omformuleras.

Högskolebehörighet på de praktiska gymnasieprogrammen ska plockas bort, aviserade skolministern Jan Björklund under gårdagens presskonferens inför den kommande gymnasiereformen. Tanken är att stärka yrkesutbildningen på gymnasienivå och motivera fler elever att fullgöra sin gymnasieutbildning.

Björklund understryker också att möjligheten till att skaffa sig högskolebehörighet eller annan yrkesförberedande kompetens på komvux senare i livet är viktig. Samtidigt har regeringen genomfört nedskärningar i stödet till kommunal vuxenutbildning med 600 miljoner kronor.

– Det här är motsägelsefulla besked, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner. I det här läget hade det varit angeläget att regeringen inte skurit ned på stödet till vuxenutbildningar. Eftersom gymnasiereformen nu dröjer måste regeringen fortsätta att satsa på Komvux för de elever som ej når målen. Om kravet på högskolebehörighet tas bort från de gymnasiala yrkesutbildningarna måste också Komvuxutbildningen stärkas. I en alltmer konkurrensutsatt marknad ökar kraven på teoretiska kunskaper även inom praktiska yrken.

– Vi vet också att omskolningskraven är viktiga på dagens arbetsmarknad. Där kommer också behovet av vidareutbildning in. De som sämst behärskar förmågan att anpassa sig till arbetsmarknadens nya krav och behov riskerar att bli framtidens förlorare. Det är inte bara viktigt för den enskilde individens framtidsutsikter utan också ur sysselsättningssynpunkt. Vi vill ha klara besked från skolminister Jan Björklund. Kommer regeringen stå fast vid de genomförda nedskärningarna till Komvux med 600 miljoner kronor? Vi vill ha besked på den punkten, säger Metta Fjelkner.

– Jag beklagar också att regeringen har slopat målet om att 50 procent av eleverna ska gå vidare till högskolestudier. Jag har tidigare, tillsammans med LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin, diskuterat 50-procentmålet. Vi menar att målet är viktigt i vårt kunskapssamhälle men istället för att, som tidigare, fokusera på att 50 procent ska påbörja en högskoleutbildning innan 25-års ålder borde målet istället handla om att 50 procent ska skaffa sig en eftergymnasial utbildning någon gång under arbetslivet. Det vore önskvärt om regeringen delade vår målsättning, säger Metta Fjelkner.

– I dag är det upp till 40 procent av eleverna som inte klarar gymnasiet och det är inte hållbart. Vårt mål måste vara att 100 procent ska klara gymnasiet, avslutar Metta Fjelkner.