Färre avhopp med mer studie- och yrkesvägledning
Idag offentliggör Lärarnas Riksförbund en ny rapport som studerar vilka effekter studie- och yrkesvägledningen har haft i den svenska grundskolan. Rapporten som presenteras i Svenska Dagbladet idag visar att elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löper 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan.
Det råder stora skillnader i hur studie- och yrkesvägledningen utformas och i vilken omfattning den finns tillgänglig för svenska elever. Resultaten i Lärarnas Riksförbunds undersökning visar vilken potential som ligger i studie- och yrkesvägledningen som verksamhet.
- Långt ifrån alla elever får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till. Välfungerande studie- och yrkesvägledning har en kompensatorisk effekt för eleverna avseende sannolikheten att de fullföljer sina gymnasiestudier, vilket är centralt för elevernas fortsatta liv, säger Metta Fjelkner ordförande i Lärarnas Riksförbund.
2011 hade den kommun med högst studie- och yrkesvägledartäthet en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare per 106 elever, den med lägst en per 3 333 elever. Enligt svensk forskning har detta sin grund i avsaknaden av styrning av verksamheten, som i princip har varit obefintlig sedan kommunerna tog över ansvaret för verksamheten samt att staten avskaffade regleringen av densamma.
- Målet för studie- och yrkesvägledningen måste vara att den ska vara likvärdig över hela landet. Vi anser att kvaliteten och tillgängligheten av studie- och yrkesvägledningen kraftigt måste förbättras. Eleverna måste garanteras ett visst mått av studie- och yrkesvägledning under hela sin skoltid, med start tidigt i grundskolan. Staten bör inledningsvis reglera en lägstanivå i antal timmar studie- och yrkesvägledning som varje elev har rätt till i grundskolan samt skärpa behörighetsreglerna för studie- och yrkesvägledarna, säger Metta Fjelkner.
Undersökningens resultat:
* Att elever med låga meritvärden från grundskolan är de som har störst benägenhet att såväl göra studieavbrott som att byta program. De med meritvärden mellan 0–160 poäng hade 5–8 gånger högre benägenhet att göra studieavbrott och 2,5–3,5 gånger högre benägenhet att byta program än de med näst högst betyg, 201–240 poäng.
* Att flickor är mer utsatta än pojkar. Pojkar har generellt 25–30 procent lägre benägenhet att göra studieavbrott än flickor, men pojkar med föräldrar med högst grundskoleutbildning har störst benägenhet att göra avbrott. Flickor som är födda i Sverige men som har minst en utlandsfödd förälder hade 51 procent lägre benägenhet att göra studieavbrott än referenskategorin (svenskfödda flickor) 2009.
* Att elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löper 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan. Risken ökade till 27 procent 2009. Störst var risken för flickor som 2009 löpte en förhöjd risk för studieavbrott om 40 procent.
* Att elever som gått på en grundskola med hög studie- och yrkesvägledartäthet hade 8–15 procent högre benägenhet att byta program i gymnasieskolan. Störst effekt tycks den höga studie- och yrkesvägledartätheten ha för pojkar som generellt under den undersökta perioden hade cirka 12 procents högre benägenhet att byta program samtidigt som det för flickorna fanns icke-signifikanta skillnader vissa år.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, pressansvarig, Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55
Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Vi organiserar majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet, där de flesta lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.