Förstelärare behöver likvärdiga förutsättningar

En ny enkätundersökning bland nära tusen förstelärare visar att reformen höjt statusen för läraryrket.

– Men var fjärde förstelärare missgynnas av arbetsgivarna och fortfarande inrättar inte huvudmännen karriärtjänster fullt ut. Inte heller gör man dem till fasta tjänster. Dessutom får lärarna inte tid för sitt uppdrag. Detta är allvarliga hot mot en reform som annars är på väg att kunna bli en succé, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

De statligt finansierade förstelärarna och lektorerna är en av de absolut största enskilda satsningarna i statsbudgeten för skolan. Lärarnas Riksförbunds ombud har svarat på en enkät om förutsättningarna för karriärlärarna och för första gången har cirka tusen förstelärare svarat i en enkät om vad de gör och hur deras uppdrag ser ut, men också om vilka formella förutsättningar de har för att utföra uppdraget. 

Resultaten visar bland annat att:
Förstelärarna upplever högre status för läraryrket 
Förstelärarna själva verkar ha en mycket positiv uppfattning om kopplingen mellan höjd status och karriärreformen. 86 procent anser att läraryrkets status kan höjas genom reformen.

Var fjärde förstelärare missgynnas av arbetsgivarna 
Ombuden har fått svara på hur karriärlärarna hanterades i den senaste lönerevisionen. Det visar sig att var fjärde förstelärare missgynnats lönemässigt av arbetsgivarna, något som måste betecknas som ett hot mot reformen. 

Bristande likvärdighet i villkoren för förstelärarna
De flesta förstelärarna har inte fått tillräcklig tid för sitt uppdrag. Endast 36 procent har någon form av särskilt avsatt tid.

Statens intentioner med reformen förverkligas inte 
70 procent av de tillfrågade förstelärarna säger att de har visstidsuppdrag, och 30 procent att de är anställda som förstelärare på tillsvidaretjänst. Huvudregeln i skolan är alltså fortfarande att förstelärarna går på visstidsuppdrag, tvärt emot intentionerna från statens sida. 

Förslag
Lärarnas Riksförbund föreslår att staten och skolans huvudmän, i syfte att stärka reformen, genomför följande åtgärder: 

•Det bör vara obligatoriskt för huvudmännen att inrätta statligt finansierade karriärtjänster. Det är inte hållbart att olika huvudmän har olika ambitionsnivå för lärarnas yrkesutveckling, särskilt som staten bidrar med en mycket stor del av finansieringen.

•Huvudmännen måste följa statens intentioner med reformen, det vill säga inrättafasta karriärtjänster med ny fast lön. Då detta inte sker i tillräcklig utsträckning måste staten justera i förordningen som reglerar reformen.

•De lärare som utnämns till karriärlärare ska i huvudsak ägna sig åt undervisning samt utvecklingen av denna. Därför bör arbetstidsregleringen för dessa lärare inte förändras. Förstelärarreformen är i sig ingen grund för förändring av lärarens arbetstidsreglering.

•Huvudmännen måste ta fram tjänstebeskrivning och kvalifikationskrav före utlysningen av karriärtjänsterna. Detta bör vara ett krav, då det tvingar arbetsgivarna att precisera hur de vill använda lärarna för att utveckla undervisningen. Det framgår då för samtliga lärare vad det är som förväntas av en förstelärare eller lektor.

•Skolverket måste få i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för hanteringen av de statliga karriärtjänsterna. Det gäller allt från det ovan nämnda kring tjänste-beskrivning och kvalifikationskrav till hur relevanta arbetsuppgifter kan formuleras. Minskad godtycklighet och variation i tolkningen av de statliga styrdokumenten bör öka reformens legitimitet.

Länk till rapporten "Förstelärare behöver likvärdiga förutsättningar. En utvärdering av karriärlärarreformen".

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Taggar: