Kommunala friskolor bidrar till oklarheter om ansvaret för skolan

Enligt en dom i kammarrätten får Sveriges kommuner rätt att starta fristående skolor i konkurrens med ”vanliga” friskolor.
– Vi har tidigare påpekar att det idag råder en olycklig oreda i frågan om huvudmannaskapet för skolan. Kammarrättens dom torde öppna upp för att vi i framtiden får bolagiserade gymnasie- och grundskolor och vidare hela skolverksamheter, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Det handlar om upplevelsecentret Tom Tits i Södertälje som nu får starta sin kommunala friskola, enligt kammarrätten. Det står alltså det kommunala bolaget fritt att utforma egna kursplaner och konkurrera med vanliga friskolor.

– Vi vet att Tom Titts har en bra och seriös verksamhet. Vi kritiserar inte dem, utan problemet är att det finns alltför många oklara former av huvudmannaskap, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

– Vi har tidigare påpekar att det idag råder en oklarhet och olycklig oreda i frågan om huvudmannaskapet för skolan. Kammarrättens dom torde öppna upp för att vi i framtiden får bolagiserade gymnasie- och grundskolor och vidare hela skolverksamheter, säger Metta Fjelkner.

– Nu måste regeringen visa handlingskraft. Vi har redan uppmanat regeringen att se till att undvika kaos i huvudmannafrågan. Kommunen är ju redan idag huvudman och det är svårt att se vad som i praktiken blir skillnaden med att kommunala bolag ska driva skolverksamhet.

Lärarnas Riksförbund anser att det är olyckligt om ansvaret för skolan luckras upp med nya driftsformer och allt fler friskolor.

Vissa kommuner, t ex Jönköping, fattar beslut om att alla skolor skall vara "kommunala friskolor". Detta utan att begreppet som sådant egentligen kan definieras. Skolverket menar exempelvis att sådana skolor inte finns, i egentlig mening. Åter andra kommuner vill lägga ut all skolverksamhet på entreprenad. Lärarnas Riksförbund kräver att staten tar ett ökat ansvar för likvärdigheten i svensk skola.

Lärarnas Riksförbund kommer att inbjuda till en hearing under hösten. Där ska forskare tillsammans med politiker kunna diskutera skolans huvudmannaskap och finansiering.

– Vi vill på allvar öppna upp för en diskussion om förutsättningarna för ökad statlig finansiering av skolan - alltså ett reellt statligt ansvarstagande. Bland annat i form av specialdestinerade resurser i högre grad än idag, säger Metta Fjelkner.