Lärarna stödjer en tydligare gymnasieskola

Den nya gymnasieskola som regeringens utredare presenterat i sin helhet i dag kommer bli tydligare och ge större möjligheter för eleverna att klara gymnasiet. Det välkomnas av Lärarnas Riksförbund. Förbundets medlemmar stödjer i stora delar det nya förslaget till ny gymnasieskola.

– Vi tycker det är angeläget att det blir tydligare för både elever och föräldrar vad eleven väljer samt vart valet leder, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Det genomarbetade förslag som regeringens utredare Anita Ferm presenterade i dag innebär att det kommer att bli en skillnad mellan studieförberedande och yrkesförberedande program i den nya gymnasieskolan. Med de nya yrkesprogrammen och med en yrkesexamen stärks yrkesinriktningen i gymnasiet.

* Stöd bland medlemmarna *
– Bland våra medlemmar finns det ett stort stöd för den föreslagna gymnasiereformen, säger Metta Fjelkner. Gymnasiet ska inte vara en förlängd grundskola utan varje skolform ska renodlas.

I en enkätundersökning som förbundet gjort bland medlemmar visar bland annat att:
– 80 procent anser att gymnasieskolan inte per automatik ska leda fram till en grundläggande högskolebehörighet.
– 76 procent av medlemmarna anser att det ska finnas en platsgaranti i vuxenutbildningen för att senare kunna komplettera till grundläggande högskolebehörighet.
– 84 procent anser att det ska vara möjligt att inom gymnasieskolan ram bygga på ett fjärde gymnasieår för skapa möjligheter för elever att byta utbildningsväg redan under gymnasietiden.
– 68 procent anser att gymnasieskolan ska avslutas med en gymnasieexamen.

Lärarnas Riksförbund menar att de elever som är praktiskt begåvade inte skall hindras från att klara gymnasieskolan för att de teoretiska kraven sätter hinder för detta.

– Det är mycket bra att man lyfter det uppdrag som gymnasieskolan måste utgå från är att så många elever som möjligt ska nå fördjupade kunskaper och kunna gå vidare till fortsatt utbildning eller till ett konkret yrke. Det är det som vi ser att denna gymnasiereform kan åstadkomma, säger Metta Fjelkner.

– Målet måste vara 100 procent av eleverna ska klara grundskolan och att också 100 procent ska klara gymnasiet, för att också ha möjligheten att läsa vidare på högskolan, understryker Metta Fjelkner.

* Behövs mer pengar *
– Utredaren understryker att staten behöver tillskjuta medel för att reformen ska genomföras. Men dessutom måste sägas att detta inte kan vara ett nollsummespel. Ska vi höja kvalitetskraven i gymnasiet måste det få kosta.

– Förlaget om ett nationellt råd och programråd innebär en starkare statlig styrning för gymnasiekolan, vilket är positivt. Men det är orimligt att anta att denna stora reform kommer vara kostnadsneutral för kommunerna och de fristående skolorna!

* Betyg ska sättas av behöriga lärare *
– Med de skärpta antagningskraven blir det avgörande att det är utbildade och behöriga lärare som sätter betyg, avslutar Metta Fjelkner.