Lärarnas Riksförbund kräver förändrad lönesättning för höjda lärarlöner

Dagens lönesättning för lärare fungerar inte. Det framgår av en färsk undersökning bland 1 580 grundskole- och gymnasielärare som Lärarnas Riksförbund har gjort. Därför kräver förbundets ordförande Metta Fjelkner nu att lönesättningen för lärare förändras, att fler karriärsteg införs och att dessa kopplas till högre lön, samt att rektorerna tar sitt ansvar för att se vad lärare faktiskt gör, och samtala om löneutveckling.

Undersökningen visar tydligt på bristerna i dagens lönesättning:

• 6 av 10 lärare inte fått något besök av lönesättande chef när de undervisar.
• 7 av 10 lärare har under detta läsår inte haft något samtal med sin rektor om sina elevers resultatutveckling.
• Var tredje lärare har blivit lönesatt utan att ett lönesamtal har ägt rum.
• 2 av 3 lärare inte ser något samband mellan hur de utför sitt lärararbete och hur de lönesätts.

- Det är tydligt att bristerna i hur dagens lönesystem för lärare tillämpas har bidragit till att lärarlönerna har halkat efter så mycket. Legitimiteten för den individuella lönesättningen urholkas genom den bristfälliga tillämpningen. Men eftersom löftena om bättre och mer rättvisande löneutveckling inte har infriats, och rektorer ändå inte bryr sig om att ta reda på vilka lärare som gör ett bra jobb, så vill vi nu ha förändringar till stånd när det gäller lönesättningen för lärare, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

- Det är inte rimligt att grundskole- och gymnasielärare under ett helt yrkesliv bara höjer sin lön från 21 500 till 29 000 kronor. De allt för låga lärarlönerna är ett hot mot ansträngningarna för att höja de sjunkande kunskapsresultaten i skolan. Forskningen har visat att signifikant högre ingångslöner för lärare är avgörande för att höja kunskapsresultaten i ett land. Ett system med en betydligt högre garanterad lön, tydliga karriärsteg för lärare med högre lön för varje steg, och mer närvarande rektorer, skulle bidra till att höja lärarlönerna och samtidigt göra dem mer rättvisande, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund föreslår nu:

* Att en lägsta lön – som ligger 10 000 kronor högre än dagens nivå –införs för legitimerade lärare.

* Att karriärsteg för lärare inrättas med tydliga kopplingar till ansvarsfunktioner och med garantier om löneökningar om minst 25 %.

* Att lönesystem införs som garanterar lärare en löneutveckling under hela yrkeslivet.

* Att löneavtal utformas på ett tydligt och stringent sätt med bland annat krav på obligatoriska lönesamtal.

* Att lönesättande chefer ändrar sin attityd och besöker lärarna i undervisningen för att kunna bedöma lönesättning.

* Att allvarliga överväganden görs beträffande en annan konstruktion av den offentliga sektorns löneavtal, där kopplingen till ”märket” och utfallskonstruktioner inte kan fungera på samma sätt som inom den marknadsutsatta privata sektorn.

Läs hela rapporten "Individuella löner kollektivt bakslag" på:
http://www.lr.se/opinionpaverkan/undersokningar/arkiv/individuellalonerkollektivtbakslag.5.2a23e769135ba778ba5800014926.html

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där huvudelen av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

Taggar: