Lärarnas Riksförbund kräver totalöversyn av lärarutbildningen

Lärarutbildningsreformen från 2001 har blivit ett misslyckande. Många nyutexaminerade lärare undervisar i ämnen som de saknar utbildning i. Regeringen måste, helst i bred politisk enighet med oppositionen, låta en statlig utredning skyndsamt göra en totalöversyn av lärarutbildningen. Det kräver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund i en debattartikel i DN på tisdagen.

Lärarutbildningsreformen från 2001 har blivit ett misslyckande. Många nyutexaminerade lärare undervisar i ämnen som de saknar utbildning i. Det finns minst 379 olika examensvarianter som gör det omöjligt att finna lämpliga lärartjänster. Det allmänna utbildningsområdet där lärarrollen ska utvecklas riskerar att bli en slasktratt.

Lärarnas Riksförbund stod bakom lärarutbildningsreformen från 2001. Det är efter noga övervägande som vi nu kan konstatera att vi inte längre kan stödja dagens lärarutbildning. Bland annat anser vi att staten måste ta ett tydligare ansvar för dimensioneringen av utbildningen. Det är också önskvärt med en ökad specialisering av lärarutbildningen. Vi tror att staten via Högskoleverket måsten begränsa och i vissa fall dra in examensrätten för olika lärosäten.

Lärarnas Riksförbund kräver:

- Att en statlig utredning tillsätts med uppdrag att göra en totalöversyn av lärarutbildningen måste tillsättas redan i vår. Översynen ska gälla både struktur och innehåll.

- Att den borgerliga majoriteten brett förankrar de viktiga besluten om lärarutbildningen som måste fattas.

Sex punkter för en bättre lärarutbildning:

1. Nya lärare är inte anställningsbara
Alla elever har rätt att utbildas av lärare som har utbildning för de ämnen och de skolår som de ska undervisa inom. Så är det inte idag.

En registerkörning, som genomförts av lärarorganisationerna och omfattar drygt 3 400 lärare som examinerats från den nya lärarutbildningen, visar att de har sammanlagt minst 379 olika examensvarianter! Var och en förstår att det inte går att finna tjänster som matchar alla dessa kombinationer.

2. Stärkt statlig styrning
Lärarnas Riksförbund anser att staten måste ta ett tydligare ansvar för dimensioneringen av lärarutbildningen. Det är önskvärt med en ökad specialisering av lärarutbildningen. Det är inte rimligt att i princip alla lärosäten kan anordna alla lärarutbildningar. Vi tror att staten via Högskoleverket måste begränsa och i vissa fall dra in examensrätten för olika lärosäten.

3. Brister inom ämneskunskaperna
Vi anser att det är bekymmersamt att kraven på ämnesdjup verkar variera kraftigt mellan olika lärosäten. I en studie där Högskoleverket har granskat hur mycket traditionell litteraturvetenskap de blivande svensklärarna får inom sin utbildning visar att det finns blivande lärare i svenska på gymnasiet som endast har med sig åtta poäng i litteraturvetenskap!

4. Studenterna kritiserar det allmänna utbildningsområdet
I en undersökning som lärarorganisationerna presenterade 2006 var lärarstudenterna mest kritiska mot det allmänna utbildningsområdet, det vill säga den del av utbildningen där lärarrollen ska utvecklas i förhållande till de ämnen som studenten har läst. Det gällde bland annat centrala områden som betygsättning, konflikthantering och utvecklingssamtal.

5. Inordna lärarutbildningen i Bolognaprocessen
Vi menar att regeringen bör hålla fast vid vad som är akademiskt riktigt och till intentionerna i den så kallade Bolognaöverenskommelsen, oavsett vad ideologer inom lärarutbildningarna anser om saken. Frågan är om Sverige ska ha en internationellt erkänd lärarutbildning, med tydliga kravnivåer, eller om lärarutbildningen även fortsättningsvis ska betecknas som ett akademiskt sorgebarn.

6. Stärk den verksamhetsförlagda utbildningen
Studenter ska få en verksamhetsförlagd utbildning, eller praktik, i den omfattning som föreskrivs. Detta sker inte. När en större del av en statlig utbildning sker ute på skolorna måste resurser tillföras. Staten måste därför, på samma sätt som gäller för utbildningen till läkare, öronmärka medel för detta uppdrag.