Lärarnas Riksförbund kräver tydligare nationell timplan för matematik i svenska skolan

För få undervisningstimmar i matematik. Stora skillnader mellan olika skolor i antalet undervisningstimmar i matematik. Och dålig uppföljning på att det ”garanterade” minsta antalet matematiktimmar verkligen genomförs. Det visar Lärarnas Riksförbunds färska undersökning av hur lite undervisningstid svenska elever får i matematik, som presenteras idag på Matematikbiennalen i Umeå.

-          Många politiker talar om hur viktigt det är för ett kunskapsberoende land som Sverige att elevernas kunskapsresultat i matematik höjs. Ändå visar vår undersökning att det ser väldigt olika ut i olika skolor, och att många får alldeles för få undervisningstimmar i matematik för att kunna nå kunskapsmålen. Det är mycket allvarligt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

-          Att elever i olika skolor får så pass olika förutsättningar att lära sig matematik är ett tydligt exempel på den bristande likvärdighet som råder i den svenska skolan. Nu behövs en tydligare nationell timplan för matematik och andra ämnen i den svenska skolan – som garanterar alla elever samma grundläggande möjligheter, säger Anders Almgren, förste vice förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.

Undersökningen

Undersökningen från Exquiro och Lärarnas Riksförbund visar bland annat:

• I årskurs 8 kan eleverna få allt från 71 till 125 timmars undervisning i matematik, beroende på i vilken skola de går och i vilken kommun de bor. Medelantalet är 96 timmar för läsåret.

• Var tredje lärare, 32 procent, hävdar att eleverna inte erbjuds möjlighet att ta igen förlorad undervisningstid, vid exempelvis sjukdom, eller att denna möjlighet endast erbjuds i liten utsträckning.

• 35 procent av lärarna i matematik anser att de tilldelade undervisningstimmarna i ämnet är för få, i förhållande till de nationella målen. Skolornas möjligheter att ge extra stöd efter individuella behov varierar stort.

• 68 procent av lärarna säger att de tilldelade undervisningstimmarna inte utvärderas i förhållande till måluppfyllelsen. 73 procent av rektorerna hävdar dock att så sker.

• Nästan sex av tio lärare, 59 procent, och fler än var fjärde grundskolerektor anser att måluppfyllelsen skulle förbättras om man införde fasta timplaner per stadium i grundskolan, alltså ett fast antal timmar i matematik för låg-, mellan-, respektive högstadiet.

• Resultaten i underökningen om matematik stämmer väl överens med de signaler som

Lärarnas Riksförbund fått när det gäller undervisningstiden i grundskolans övriga ämnen.

Lärarnas Riksförbunds förslag

• Den nationella timplanen för grundskolan måste ange undervisningstid per ämne kopplat till de nationella målen i årskurs 3, 6 och 9.

• Den nationella timplanen ska gälla alla skolor.

• Statlig finansiering av en moderniserad timplan för grundskolan.

För kommentarer:
Anders Almgren, förste vice ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 71
För upplysningar:
Daniel Färm, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-650 12 09

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där huvudelen av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.