Många lärarstudenter har höga meritvärden

Lärarnas Riksförbund presenterar idag en ny rapport som analyserar vilka som valt lärarutbildningen. Undersökning visar att det finns ett stort antal lärarstudenter med höga meritvärden. Fler än 500 antagna studenter (hösten 2014) har ett meritvärde på 20 eller mer – alltså höga betyg i samtliga ämnen.

- Det är intressant i sig att många som söker sig till lärarutbildningarna har 20 eller mer i meritvärde. Faktum är att det är fler än de som antas på betyg till läkarutbildningarna. Den bilden har inte tidigare varit känd. Istället har det skrivits mycket om hur låga meritvärden studenterna på lärarutbildningen har. Denna undersökning nyanserar den bilden, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Även om många med höga meritvärden söker sig till läraryrket, kvarstår problemet att alltför få söker sig till bristämnena – naturvetenskapliga ämnen, teknik och moderna språk.

- Det absolut viktigaste incitamentet för att få fler att välja att bli lärare, och att fler ska välja att utbilda sig till lärare inom bristämnena, är att erbjuda en mer konkurrenskraftig lön. Där behövs såväl statliga som kommunala krafttag. Sen har vi ett antal tydliga förslag som till exempel ekonomiska incitament till den som vill läsa in naturvetenskapligt basår. En annan viktig del är att reglera lärarutbildningarna för att tydliggöra en dimensionering som också stämmer överens med behovet på arbetsmarknaden. Vi måste göra flera saker samtidigt för att vända utvecklingen, säger Bo Jansson.

Lärarnas Riksförbund föreslår också i sin rapport att utreda möjligheten att justera resurstilldelningssystemet så att det blir ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet.

- Riksrevisionen har föreslagit detta, och det vore bra om regeringen ville utreda saken. Det måste bli ekonomiskt hållbart för lärosätet att starta utbildningar i bristämnen även om antalet sökande är få. Alternativet är att utbildningarna läggs ner och att bristen på lärare i vissa ämnen kommer att eskalera, säger Bo Jansson.

Förslag från Lärarnas Riksförbund:

• Höjda lärarlöner. Det absolut viktigaste incitamentet för att locka fler till läraryrket, och att fler ska välja bristämnena, är erbjuda konkurrenskraftiga löner. Det behövs ett lärarpaket med både statliga lönesatsningar och ett utökat antal karriärtjänster. Dessutom behöver arbetsgivarna, offentliga och privata, ta ett stort ansvar för lärares löneutveckling, arbetsbelastning och arbetsmiljö.

• Bredare urval av ämnen vid lärarutbildningarna. Ämneslärarutbildningen bör koncentreras till färre lärosäten som vart och ett kan erbjuda ett bredare urval av ämnen, detta kan bidra till en mer reglerad dimensionering och hindra att för många utbildas mot ämnen där man riskerar ett överskott av lärare. Vi menar att lärosäten som bedriver ämneslärarutbildning måste kunna erbjuda en relevant kombination av ämnen i sin utbildning. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att vissa lärosäten utbildar tillexempel enbart samhällslärare när det inte finns något ökat behov av dessa på arbetsmarknaden. I dagsläget finns en handfull lärosäten som erbjuder lärarexamen mot enstaka ämnen och man bör överväga en minimigräns för antal ämnen för att få examensrätt för ämneslärarutbildning. Detta gäller förstås inte specialhögskolorna för praktiska och estetiska ämnen.

• Basår för halva priset. För naturvetenskapliga ämnen kan det behövas basår med goda studievillkor eftersom antalet möjliga sökande är betydligt färre än för många andra ämnen. För samtliga bristämnen bör möjligheten till bättre villkor i studiemedelssystemet övervägas. Alla lärosäten som idag har utbildning i NO- ämnen ska erbjuda ett naturvetenskapligt basår för lärarstudenter. Istället för att som idag, gå till Komvux, får studenten komma direkt till högskolan. För att göra det mer attraktivt, vill förbundet att halva studieskulden för basåret skrivs av.

• Möjlighet att bedriva utbildning trots få sökanden. Regeringen bör utreda möjligheten att följa Riksrevisionens förslag om att justera resurstilldelningssystemet så att det blir ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet. Det innebär i praktiken att universitet och högskolor som har examensrätt i NO- ämnen får ett extra ekonomiskt tillskott. Det kostar så gott som lika mycket att utbilda fem studenter som att utbilda tio eller femton, men ersättningen ges idag per student. 

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61
För upplysningar:
Frida Ekberg, pressansvarig Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.