Mer av elevinflytande men mindre av elevstyre

Lärarnas Riksförbund kommenterar skolminister Jan Björklunds besked att försöken med elevstyrda gymnasieskolor upphör till sommaren.

Elevinflytande är en viktig del av den svenska skolan och ska främst visa sig i ett reellt inflytande över det egna lärandet. Lärarnas Riksförbund står fast vid det yttrande vi gjorde inför införandet av lokala styrelser i gymnasieskolan.

– Det är stor skillnad mellan att ha inflytande och att ta ett ansvar för en verksamhet. Om elever utifrån ett treårsperspektiv får alltför stor makt hotas långsiktigheten och kontinuiteten i verksamheten. Lärarnas Riksförbund vill se mer av elevinflytande men mindre av elevstyre, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

– Vi har tidigare föreslagit en modell med lokal styrelse bestående av lika många elever som tjänstemän och där rektor har utslagsröst när enighet inte kan uppnås. Med elevmajoritet i styrelsen finns en risk för skendemokrati, då beslut av avgörande karaktär ändå inte kan fattas i en sådan församling. Detta eftersom rektors ansvar för ekonomi och arbetsmiljö aldrig kan åsidosättas.

Lärarnas Riksförbund anser att man innan den nuvarande förordningen upphör bör titta på hur de lokala styrelserna fungerat och därmed utröna vilka vägar som kan vara framkomliga för att åstadkomma ett reellt elevinflytande i gymnasieskolan.

– Det är märkligt regeringen tidigare valde att förlänga försöket utan att göra en plan för utvärdering. Då blir det svårt att dra lärdom och få kunskap av försöket, säger Metta Fjelkner.

– De exempel som idag lyfts fram från några skolor, som busskort till alla och frukostservering, ryms inte inom de uppgifter som enligt förordningen får överlåtas på en lokal styrelse. Denna typ av förslag kan alltså lika väl tas tillvara genom traditionella former av elevinflytande som klassråd, elevråd och skolkonferens, under förutsättning att dessa fungerar, säger Metta Fjelkner.