Orimligt att inte lärarna får del av den goda svenska ekonomin

Sveriges Kommuner och Landsting ger en i stort sett positiv bild av den svenska ekonomin. Detsamma gäller det ekonomiska läget i kommuner och landsting. Trots detta verkar inte kommunerna ha för avsikt att Sveriges lärare ska få del av den goda och stabila ekonomiska utvecklingen

– Det finns ett utrymme i kommunerna nu, men om det inte kan användas till löneutrymme för lärarna nu när det är goda tider, kommer det inte att finnas i sämre tider heller?, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

SKL menar att den offentliga sektorns möjlighet att stärka skattebasen med ökade resurser för kommunsektorn är goda. Det framkom redan på måndagen när Sveriges Kommuner och Landsting gav en ljus bild av det ekonomiska läget i Sverige.

Att det är goda tider i kommunerna känner lärarna väl till och förväntar sig löneökningar både 2007 i nivå med övriga avtalsområden, minst. Enligt SKL kommer kommunerna ha goda intäkter och klara balanskraven i minst tre år till.

Den fördjupade prognosen för landstingens och kommunernas ekonomi som presenterades på tisdagen ger också en relativt ljus bild. Överskottet i år blir 13 miljarder kronor, 8 miljarder i kommunerna och 5 i miljarder landstingen.

I den prognos som SKL presenterade redan på måndagen beräknades timlöneökningarna i riket till i snitt 4,5 procent årligen fram till 2011. Dessa beräknade löneökningar står i bjärt kontrast till de dryga 2 procent lärarna fått 2007. Den insikt SKL visar om löneökningarna borde påverka deras eget agerande i den pågående avtalsrörelsen med lärarna så att de kan infria de löften de ställt ut i tidigare avtal, men som inte infriats.

– Under perioden 1996-2006 har lärare haft sämre löneutveckling än alla jämförbara grupper. Samtidigt har antalet undervisningstimmar ökat och därmed antalet elever för ämneslärarna. Det är inte ovanligt med 250 elever i veckan för en ämneslärare, säger Metta Fjelkner.

– Detta är bakgrunden till lärarnas berättigade ilska över svikna löften och uteblivna satsningar. I avtalen har det sett bra ut, men när det ska genomföras ute i den kommunala verkligheten får lärarna stryka på foten, säger Metta Fjelkner.

– Sveriges Kommuner och Landsting måste inse att det är verkligheten som är arbetsgivarnas största problem. Lärarna förväntar sig att avtal skall hållas. Förväntningarna och ilskan bland landets lärare beror på att lärarna vet att arbetsgivarna inte satsat på lärarnas löner, säger Metta Fjelkner.