Regeringens beslut att införa stadievisa timplaner – ett avgörande steg mot en nationell kunskapsskola

Lärarnas Riksförbund välkomnar beslutet och har som förbund drivit frågan om stadievisa timplaner i grundskolan sedan 2011 efter vår rapport om matematikämnet i grundskolan, se lr.se/undersokningar/nationellatimplaner

Lärarnas Riksförbund har i olika sammanhang tittat på elevernas undervisningstid och kunnat konstatera att den skiljer sig mycket åt beroende på skola. Alla elever får helt enkelt inte sin minsta garanterade undervisningstid och därmed inte heller likvärdiga förutsättningar att nå skolans mål.

-          Det är glädjande, men framförallt nödvändigt, att staten gör vad den kan för att sätta stopp för huvudmännens laborerande med elevernas undervisningstid. Undervisning med rätt utbildade lärare är det som avgör elevens skolframgång, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande.

Dagens nationella timplan reglerar endast en minsta garanterad undervisningstid för hela grundskolan. Varje huvudman bestämmer själv över fördelningen av undervisningstiden på de nio årskurserna. Det har visat sig vara lätt att hålla inne med undervisningstimmar, av bland annat kostnadsskäl, utan att detta får några konsekvenser för huvudmannen. Det har helt enkelt inte varit möjligt att utvärdera timplanen.

-          Det är viktigt att påpeka att den nationella timplanen är ett garanterat ”golv” som elever vet att de har rätt till. Därutöver kan en del elever behöva mer undervisning, vilket de har rätt till.

I början av 2000-talet ordnades en försöksverksamhet med skolor utan timplan. Utvärderingen visade att dessa timplanelösa skolor inte förbättrade sin måluppfyllelse, samt att det var svårt för skolorna att frikoppla sig från någon slags timplan. Trots detta arbetar ett större antal grundskolor idag timplanelöst, utan möjlighet för skolinspektionen eller någon annan att utvärdera tiden i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven.

-          Alla skolor måste följa nationellt beslutade styrdokument för skolan. Det är i längden en demokratisk fråga, en rättighet varje elev har. Det är skolornas ansvar att försäkra alla eleverna stimulerande och utvecklande undervisning de timmar som staten angivit. Detta hindrar givetvis inte olika pedagogiska modeller, vilket också är viktigt, menar Metta Fjelkner.

-          Det är bra att regeringen beslutar om skärpning av timplaner i grundskolan. Behov av skärpning finns även i gymnasieskolan, säger Metta Fjelkner. Där kan en kurs som omfattar 100 poäng motsvara allt mellan 50-100 timmars undervisning.

10 april kommer Lärarnas Riksförbund tillsammans med moderaterna att hålla ett seminarium om behovet att timplaner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, pressansvarig, Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Vi organiserar  majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet, där de flesta lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.