SKL jämför gymnasieskolan utan att analysera

– Så länge som kommunerna har huvudansvaret för skolan måste man skärpa sig och verkligen ta ett sammanhållet ansvar för att förbättra resultaten i skolan, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund anser att det är illavarslande att när SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gör en stor undersökning av gymnasieskolan så väljer man att inte analysera de stora skillnader som finns mellan olika skolor och kommuner.

– En likvärdig och rättvis skola är grunden för att alla elever ska få den skolgång och kunskap de har rätt till. Idag sviks alltför många elever som inte blir godkända och kan gå vidare, säger Metta Fjelkner.

I den nya rapporten ”Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2008” tycker man sig dock se att de kommuner som lyckas bäst kan ha såväl låga som höga kostnader.

SKL medger att det finns skillnader mellan hur väl olika kommuners elever lyckas med sina gymnasiestudier. Det visar den första Öppna jämförelsen av gymnasieskolan som presenteras idag.

– Men det är ett misslyckade för skolan att tre av tio elever hoppar av eller får slutbetyg utan högskolebehörighet. Det anser tydligen också SKL, men det hade då varit befogat att få ett försök till analys av varför så är fallet, säger Metta Fjelkner.

– Istället för att liknöjt konstatera att ”pengar behövs, men det räcker inte för att åstadkomma bra resultat”, så hade jag velat höra mer om hur SKL ser på betydelsen av fler behöriga lärare, mindre klasser och ökat fokus på skolans kunskapsuppdrag.

– Lyckligtvis säger SKL att skolledningens och lärarens kompetens och engagemang är den viktigaste faktorn. Samtidigt måste man förstå behovet av att skolledningens kompetens förbättras och att lärare ges bättre förutsättningar för att klara sitt viktiga uppdrag, säger Metta Fjelkner.

Undersökningen visar bland annat att år 2007 fullföljde drygt 68 procent av eleverna sin gymnasieutbildning på tre år och att i genomsnitt 29 procent av samtliga elever som gick ut gymnasiet 2004 två år senare varken hade gått vidare till andra studier eller jobbade. I vissa kommuner är det nästan hälften som vare sig studerar eller arbetar efter gymnasiet.