Stödundervisningen i skolan måste bli bättre

Report this content

Ny studie från Skolverket visar att trots att särskild stöds sätts in tidigt är det ofta inte anpassat efter elevernas behov. Det drabbar de elever som har störst behov av stödinsatser.
- Olika typer av specialpedagogiska insatser måste tidsbestämmas, följas upp och utvärderas på ett betydligt bättre sätt i framtiden, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Ny studie från Skolverket visar att andelen eleven som får särskilt stöd i skolan är hög. Samtidigt finns det elever som inte får stöd trots att de är i behov av det. Kartläggningen visar att en av fem elever med behov av stöd inte fick det och att var fjärde elev som får särskilt stöd saknar åtgärdsprogram. Skolverket kräver att skolorna måste förbättra utredningarna och följa upp så att hjälpen blir rätt utformad annars får inte stödet avsedd effekt.

- Tanken kring sammanhållen undervisning är riktig, men det måste vara möjligt för den enskilde läraren att differentiera undervisningen då behovet finns. Det måste ses som en skyldighet att ge en elev chans att lyckas i en mindre grupp om det visar sig svårt i en helklass med 25-30 elever, säger Metta Fjelkner.

Skolverkets studie stämmer väl med den stora undersökning som Lärarnas Riksförbund och en forskningsgrupp vid Göteborgs universitet gjort om hur den svenska skolan lyckas hjälpa de elever som har problem att nå kunskapsmålen.

– Vår studie visade att över 40 procent av eleverna har fått specialpedagogiskt stöd någon gång under grundskoletiden. Vi vet dock inte tillräckligt mycket om hur detta stöd ser ut. Vår erfarenhet säger att det kan vara allt från att en lärare konsulterar en specialpedagog till att elever får enskilt stöd av speciallärare, säger Metta Fjelkner.

- Generellt sett måste vi komma fram till lösningar så att behovet av specialpedagogiskt stöd minskar. Fler elever måste ges förutsättningar redan från början att nå målen i skolan. Vi måste acceptera att olika elever kan kräva olika lösningar, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund har lagt fram förslag på en rad konkreta åtgärder, bland annat förbud för stora klasser.

Sex punkter för en bättre stödundervisning:

1. Öka forskningen om secialundervisningen
Forskning behöver slå fast om det är det integrerad specialundervisning i klassen eller undervisning i särskild grupp som är att föredra. Vi behöver klarlägga vilka metoder som är bäst i olika situationer.

2. Antalet elever i klasserna måste begränsas
Det ska finnas tid för läraren att ge såväl elever som är i behov av särskilt stöd uppmärksamhet som att ge tid till de elever som har viljan och förmågan att gå snabbare fram.

3. Speciallärare måste också ha behörighet i de ämnen de undervisar i
En elev som behöver speciellt stöd i matematik kan behöva hjälp av en speciallärare som är särskilt kunnig i matematik. Det är en förmån att få specialisthjälp.

4. Alla lärare ska vara behöriga i ämne och skolformer
Eleverna har rätt till såväl välutbildade speciallärare som lärare.

5. Inför speciallärargaranti för eleverna i grundskolan
Inför skyndsamt en speciallärargaranti. I det fall då elevernas behov av stöd inte kan tillgodoses ska eleven ha rätt till undervisning av speciallärare med adekvata ämneskunskaper.

6. Fördjupad analys krävs av de specialpedagogiska insatserna
En utredning måste se över de specialpedagogiska insatserna och grundskolans utformning i förhållande till elever med sämre förutsättningar.

Länk till Lärarnas Riksförbunds och Göteborgs universitets undersökning:
http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/ByKey/PKAEL-76WS56/$file/Specialpedagogisktst%F6d%20i%20grundskolan.pdf