Stora skillnader mellan skolorna i Stockholms stad

– Det är viktigt att Skolverkets rapporter ser till att skolor och kommuner uppmärksammar brister i verksamheten. Här ser vi också vikten av att det finns en kraftfull inspektion. Rapporter som denna kräver givetvis att det vidtas åtgärder för att förbättra skolans verksamhet, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Detta ställer oerhörda krav på resurstilldelningssystemet som nu utsätts för stora påfrestningar med den nya omorganisationen som genomförs av alliansen i Stockholms stadshus, säger Lisbeth Wållberg, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholm.

– Vi menar att man måste göra ytterligare genomlysningar av stadens resursfördelningssystem.

- Vissa av de påtalade bristerna måste åtgärdas inom tre månader, vilket ställer stora krav på att staden tar sitt ansvar och ger tillräckligt stöd till rektorer och lärare. De ska ju också vidta nödvändiga kvalitetshöjande åtgärder och anpassa sig efter ett nytt ekonomistyrningssystem, fortsätter Lisbeth Wållberg. Inspektionsrapporten kan ses som ett tecken på att det tidigare systemet inte fungerat.

I rapporten visar man dels på direkta brister i undervisningen, dels på formella brister med flera exempel på hur skollagens krav på flera punkter inte efterlevs.

Det handlar om elever i behov av särskilt stöd som inte fått detta, om brister i undervisningen i svenska som andraspråk, att elevens val inte anordnats som det är tänkt. Men också att rektor inte deltar vid elevvårdskonferenser, att beslut om omplaceringar av elever tas på fel sätt och brister i likabehandlingsplaner och förebyggande mobbningsarbete.

- Det är allvarligt att det på vissa skolor är endast drygt 30% av eleverna som får betyg i alla ämnen, säger Lisbeth Wållberg. Att resultaten är bättre i svenska, matematik och engelska visar på att man på sina håll bedriver så kallad treämnesskola, kanske framför allt för elever som har det svårast.

Samtidigt visar detta på att skolorna i staden har stora svårigheter att uppfylla elevernas behov av undervisning. En av anledningarna kan vara elevers bristande språkkunskaper i svenska. De stora skillnaderna finns på alla nivåer i organisationen, på nämndnivå, skolnivå, arbetslags och individnivå. Skolverket poängterar att det inte är skolor i speciellt utsatta områden som visar sämst inspektionsresultat utan brister finns i alla stadsdelar och i nästan alla skolor.