Svenska folket: Begränsa vinsterna för friskolor
Idag på Skolans Dag presenterar Lärarnas Riksförbund en ny rapport om hur svenskarna ser på skolan. Rapporten baseras på en undersökning från Novus där man intervjuat hela 10 500 personer på 21 olika orter runt om i landet. Förtroendet för kommunpolitikerna är nära botten. 6 av 10 tillfrågade tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan. Bara 1 av 10 har svarat att kommunpolitikerna gör tillräckligt.
Den omfattande undersökningen ger en synnerligen tydlig bild av vad svenska folket anser om lokala politikers insatser, likvärdigheten i skolan, vinsterna i friskolorna, statlig finansiering och den senaste skolreformen; lärarlegitimationen.
Kommunpolitikernas insatser kritiseras. 6 av 10 tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. Men Lärarnas Riksförbund menar att det snare beror på ett systemfel än på enskilda politiker. Kommunpolitikerna har idag inte förutsättningarna som krävs för att skapa en likvärdig skola. Efter kommunaliseringen har staten släppt ansvaret för skolan, och på kommunal nivå är det svårt att kompensera detta, menar förbundet.
- Jag tror det beror på att folk ser igenom det faktum att politiker lovat flera i flera omgångar att satsa på skolan, men att det inte ser resultaten i verkligheten. Kommunerna har tyvärr begränsat med resurser och kan inte ensamma vända den nedåtgående trenden. Det är kommunernas ansvar att driva, finansiera och administrera skolorna idag, och det är där vi menar att det fallerar, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.
Trots att det genomförs förändringar och reformer i den svenska skolan anser hälften av svenskarna att skolan inte håller samma eller likvärdig kvalité. 50 procent av de tillfrågade tycker inte skolorna i sin hemkommun är likvärdiga.
- Undervisningen håller inte en likvärdig standard. Det borde vara samhällets högsta prioritet att alla barn ska få en likvärdig skola. När hälften av svenskarna ser detta misslyckande är det dags att agera och låta staten ta över ansvaret och huvudmannaskapet för skolan, säger Metta Fjelkner.
Det är klart att en stor majoritet av svenskarna, 8 av 10, tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. 73 procent av de borgerliga väljarna vill se sådana begränsningar och för de rödgröna väljarna är motsvarande siffra högre, 88 procent.
- Lärarnas Riksförbund vill att ett eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten, till allt som höjer kvaliteten i undervisningen så som mindre klasser, bättre lokaler och utrustning, behöriga och välbetalda lärare. Det är något som är fel om skolan går på knäna med bristande likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat, samtidigt som privata ägare kan plocka hem miljonvinster, säger Metta Fjelkner.
Det finns ljusglimtar. Lärarnas Riksförbund får i undersökningen ett stort gehör för sin hjärtereform lärarlegitimationen, som trädde i kraft den 1 juli i år. Reformen innebär att det blir fler behöriga lärare i skolorna. 85 procent av svenska folket instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av behöriga lärare i skolan.
- Vi ser att många uppskattar vårt arbete att få fler behöriga lärare i skolorna. Att de som undervisar nu måste ha en lärarexamen och vara behörig i de ämnen som man undervisar i. Det finns ett stort sug efter att strama upp skolsverige med duktiga och välbetalda lärare, säger Metta Fjelkner.
På 20 orter kommer det idag att hållas lokala arrangemang och pressträffar för att offentliggöra lokalt nedbrutna undersökningsresultat. Orterna är:
Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55
Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där huvudelen av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.