Svenska folket vill satsa mer på skolan

Svenska folket är - till skillnad från politikerna - inte nöjt med kvalitén i skolan. Det visar en Sifoundersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra. Undersökningens resultat är tydligt: Det räcker inte att bara tala väl om skolan – nu krävs att skolans kvalitet förbättras.

Lärarnas Riksförbund har låtit Sifo ställa frågor till 1 000 personer, 15 år och äldre, samt till 1 000 kommunpolitiker. Där framgår det tydligt att skolan är den samhällsverksamhet som medborgare och kommunpolitiker tycker är allra viktigast. 73 procent av kommunpolitikerna och 66 procent av medborgarna tycker att skolan är den viktigaste frågan. Förra gången en sådan mätning gjordes sommaren 2006 rankades skolan och sjukvård som viktigare.

Det är också tydligt att kommunpolitiker är mer nöjda med skolan än vad medborgarna är. 87 procent av kommunpolitikerna svarade att skolan i den egna kommunen var mycket bra eller ganska bra. Bland medborgarna är motsvarande andel 62 procent. Det skiljer alltså 25 procentenheter mellan medborgarnas åsikt om skolan och kommunpolitikernas.

Denna skillnad bör minskas. Medborgarnas förväntningar på skolan överensstämmer inte med vad politikerna levererar. Självgoda politiker lever farligt!

Tidig uppföljning, utbildade/behörig lärare, möjlighet att skapa studiero är de faktorer som medborgarna anser vara viktigast för att förbättra elevernas resultat. Ökad konkurrens och tidigare betyg var de faktorer som motsvarande grupper ansåg hade minst effekt på elevernas resultat.

Lärarnas Riksförbund formulerar här tre förslag som leder till en bättre skola.

Lärare i rätt ämne och skolår
Alla elever ska ha rätt att bli undervisade av lärare som har utbildning för det ämne och de skolår där de undervisar. Lärarutbildningen måste reformeras för att ge studenterna såväl breda som djupa ämneskunskaper och förbereda dem för skolans vardag. Obehöriga lärare ska endast få arbeta under behörig lärares ledning.

Garanterad nationell likvärdighet
Alla elever ska ha samma möjligheter och förutsättningar oavsett geografisk hemvist eller bakgrund. Staten måste garantera en likvärdig skola, bland annat genom att ta ett tydligare ansvar för styrning och finansiering av skolan.

Lärarauktorisation för högre kvalitet
Allmänheten anser att en lärarauktorisation ska införas. Det visar att socialdemokraternas beslut att tillsätta en utredning i frågan har stöd i deras valmanskår. Samt att den borgerliga regeringens beslut att skärpa utredningsdirektiven har en bred uppslutning bland allmänheten.

Resultatsammanfattning


• 73 procent av kommunpolitikerna och 66 procent av medborgarna tycker att skolan är den viktigaste frågan. Ingen fråga är tillnärmelsevis lika viktig
• Desto närmare skolan desto mer nöjd är medborgarna med kvaliteten inom skolan. De som har barn i skolan är de som är allra mest nöjda (87 procent).
• Kommunpolitikerna (80 procent) är mer nöjda än medborgarna (61 procent) när de bedömer hur den svenska skolan i allmänhet fungerar
• Tidig uppföljning, utbildade/behörig lärare, möjlighet att skapa studiero är de faktorer som medborgarna och allmänheten anser vara viktigast för att förbättra elevernas resultat. Ökad konkurrens och tidigare betyg var de faktorer som motsvarande grupper ansåg hade minst effekt på elevernas resultat.
• 65 procent av medborgarna och 55 procent av kommunpolitikerna vill att det införs en auktorisation för lärare. Svagast stöd för en auktorisation återfinns bland vänsterpartistiska kommunpolitiker. Störst stöd återfinns bland folkpartistiska kommunpolitiker och bland socialdemokratiska sympatisörer.
• 62 procent av de tillfrågade anser att endast lärare med lärarutbildning ska få sätta betyg.
• 62 procent av föräldrarna har varit i kontakt med lärarna för att diskutera skolan. 44 procent har varit i kontakt med rektorer och 18 procent har varit i kontakt med kommunpolitiker.
• Av kommunpolitikerna har sju av tio i egenskap av politiker varit i kontakt med skolledare och lärare och sex av tio har varit i kontakt med elever. Sifoundersökningen visar även att endast fyra av tio kommunpolitiker har suttit med under en lektion.