Svenska lärarlöner släpar efter – även i Europa

Svenska grundskole- och gymnasielärares löner har tappat stort i konkurrenskraft, dels mot andra yrken i Sverige och dels mot andra europeiska lärarlöner.
Nya jämförelser från Lärarnas Riksförbund visar att en svensk grundskollärarlön skulle ligga på 44 000 kronor i månaden för de med 15 års yrkeserfarenhet om lönenivån var densamma i Sverige som i Tyskland. För en gymnasielärare skulle lönen vara drygt 53 000 kronor i månaden.

– Det är intressant att notera att den tyska slutlönen för en gymnasielärare, i svenska mått mätt, ungefär motsvarar riksdagsmannaarvodet för vilket de svenska gymnasieadjunktslönerna tidigare utgjorde måttstock för, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Trots försök att på olika sätt sluta avtal som ska innebära rejäla löneökningar för lärarna så har detta misslyckats. Samtidigt visar en tidigare undersökning från Lärarnas Riksförbund att just lönen är en av de huvudsakliga anledningarna till att gymnasieungdomar väljer bort lärarutbildningen och läraryrket, trots att de är intresserade av yrket.

Utifrån den lönestatistik som finns i OECD:s studie Education at a Glance 2011 samt svensk statistik över lärarlöner och andra akademikeryrkens löner visar det sig bland annat att:

• Svenska lärarlöner är anmärkningsvärt sammanpressade både avseende år i yrket och skolform som lärare återfinns i.
• De svenska lärarlönerna står sig slätt mot andra svenska akademikerlöner i jämförelse med hur andra OECD-länders lärarlöner står sig mot sina respektive övriga akademikerlöner.
• De svenska lärarna har en lägre inhemsk köpkraft än lärare i andra europeiska länder.

De köpkraftskorrigerade årslönerna enligt OECD:s statistik visar att svenska lärarlöner är lika sammanpressade som de i Slovenien, Island, Estland, Polen och Norge och att de ligger på en liknande nivå avseende köpkraft som Italien, Slovenien, Grekland och Irland, alltså strax under OECD-snittet.

Svenska lärares köpkraft är betydligt svagare än jämförbara länder. Om de svenska lärarlönerna skulle hålla samma nivå som exempelvis de tyska så skulle en grundskolelärare (för tidigare år) med 15 års yrkeserfarenhet tjäna drygt 44 000 kronor i månaden, det vill säga 17 000 kronor mer i månaden än vad de gör idag i Sverige. Motsvarande skulle en gymnasielärare ha en månadslön på drygt 53 000 kronor, alltså en differens på 23 000 kronor.

– Det behövs en konkret plan för att arbetsgivarna i den pågående avtalsrörelsen kan ta tydliga steg i riktning mot målet om att uppvärdera lärarlönerna. Ambitionen att höja lärarlönerna måste även finnas med i medlingen som väntar på den kommunala sidan. På friskolorna område har vi redan nått korta avtal som ger mer än märket.

– Ska Sverige även i fortsättningen vara en kunskapsnation krävs satsningar på lärarnas lön och arbetsvillkor. Det måste ske innan det är för sent. Vi kan inte fortsätta halka efter i kommande europeiska jämförelser, säger Metta Fjelkner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där de flesta lärare är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.