Sveriges skolchefer respekterar inte lärarnas arbetsvillkor

På Dagens Nyheters debattsida idag skriver 198 skolchefer att de vill se nya arbetstidsavtal som "stödjer lärande och olika elevers olika behov av stöd". De vill ha mer kontroll var lärarna utför planeringsarbetet och efterarbetet till sin undervisning. — Dessa skolchefer kräver att få bestämma, och därmed har de egentligen diskvalificerat sig för de uppdrag de har! Hur kan 198 kommuner, för en så viktig och stor verksamhet som skolan, ha högsta chefer som uppvisar en sådan okunnighet. Det är inte konstigt om det finns problem med den svenska skolan, säger Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

SKL och Sveriges kommuner har valt att göra arbetstidsfrågan till den viktigaste i årets avtalsrörelse samtidigt som man påstår att möjligheten till löneökningar är obefintlig. — Vi kräver att landets lärare ska ha rejäla lönepåslag efter att ha stått tillbaka så länge. Och samtidigt ska lärarna ha tillräckligt med tid för att klara planering och efterarbete för att säkra den bästa undervisningen för sina elever, säger Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner. — Det är förvånande att kommunerna så länge och så hett eftersträvat att få lokala avtal på andra områden, medan man för lärarnas arbetstid vill ha centralt avtal. Redan i dag har man möjlighet till lokala överenskommelser om arbetstiden. — Det enda som krävs är respekt och ömesidigt förtroende. Om man har det fungerar dagens avtal mycket väl. Men det förutsätter att de kommunala arbetsgivarna och skolcheferna vill lyssna på sina medarbetare, lärarna. Inte att man ensidigt vill styra var lärarna utför sin arbetsuppgifter före och efter lektionerna, säger Metta Fjelkner. — Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, talar sig gärna varm för att det är av omsorg om lärarnas arbetssituation som man vill åstadkomma semesteravtal. Men om arbetsgivarna och de 198 skolcheferna hade velat har det funnits otaliga möjligheter att ta hand om lärares arbetssituation inom det arbetstidsavtal som finns i dag, säger Metta Fjelkner. — Återigen får vi bekräftat vad vi länge misstänkt, att bakom de flesta skolutvecklings- och förbättringsprojekt som kommunerna lanserar finns motivet att spara pengar, säger Metta Fjelkner.