Vad tycker lärarna om den nya gymnasiereformen?
Idag presenterar Lärarnas Riksförbund en första utvärdering av vad lärarna tycker om den nya gymnasiereformen. Lärarna är i grunden positiva till att gymnasieskolans högskoleförberedande program och yrkesprogram specialiseras och renodlas samt att olika typer av lärlingsutbildningar erbjuds. Men lärarna tror inte reformen är tillräcklig för att minska avhoppen från gymnasieskolan. Rapporten delas ut idag på Utbildningsutskottets hearing i riksdagen.
- Att mellan 20-25 % av eleverna år efter år inte fullföljer gymnasiet är mycket oroande. Många av avhoppen skulle kunna motverkas om eleverna bland annat fick mer stöd i sin utbildning, det menar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
- För att öka resultaten och minska avhoppen från gymnasieskolan behöver vi också en ny finansieringsmodell som garanterar eleverna mer lärarledd undervisningstid. Vi kan inte ha en gymnasieskola där en kurs med 100 timmar matematik reduceras till bara 70 timmar. Elever som får kunskap har större vilja att fortsätta sin utbildning, säger Fjelkner.
Lärarnas Riksförbund anser att i ett system där inte alla gymnasieprogram ger allmän högskolebehörighet måste det finnas många chanser att läsa in både en sådan och en särskild behörighet, såväl direkt i gymnasieskolan som senare i kommunal vuxenutbildning. Dessa chanser ska vara generösa. Lärarnas Riksförbund anser att rätten till gymnasial utbildning bör förstärkas och ges ända upp till att medborgarna är 25 år.
- Viktigast för att fler ska slutför sin utbildning är att alla elever har rätt till högkvalitativ undervisning med skickliga lärare och välutbyggd rätt till särskilt stöd. Gymnasieskolan får heller aldrig innebära stängda dörrar, säger Metta Fjelkner.
Undersökningen visar bland annat att:
*Lärarna är positiva till den nya programstrukturen och att samtliga program ska leda till gymnasieexamen. Två tredjedelar av lärarna instämmer helt eller delvis med påståendet att den tydligare renodlingen av högskoleförberedande program och yrkesprogram är bra.
*Knappt hälften av gymnasielärarna anser att alla gymnasieprogram ska leda till allmän högskolebehörighet. Drygt hälften av lärarna vid yrkesprogrammen anser att alla program ska leda till allmän högskoleberörighet till skillnad mot en tredjedel av lärarna vid högskoleförberedande program.
*Gymnasielärarna är i stor utsträckning positiva till de systemförändringar som har direkt påverkan på yrkesutövandet. Drygt två tredjedelar av lärarna anser att de nya ämnesplanerna är bra. En majoritet av lärarna bedömer också att detta kan få viss positiv effekt på likvärdigheten i gymnasieskolan.
*Lärarna tror i relativt låg utsträckning att de större systemförändringar som skett i samband med GY2011-reformen kommer att påverka minska avhoppen från gymnasieskolan.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, pressansvarig, Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55
Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Vi organiserar majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet, där de flesta lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.