Vinst i friskolor måste underordnas kvalitén
Lärarnas Riksförbund välkomnar att utbildningsminister Jan Björklund (FP) nu skärper tonen mot friskolor som inte klarar kvalitetskraven. Förbundet har granskat fristående skolors årsredovisningar och funnit att företagen gör stora vinster och för över stora summor pengar från skolverksamhet till ägarna.
– Det är positivt att regeringen nu ser de luckor i lagstiftningen som varit uppenbara under en lång tid och resulterat i stora vinstuttag utan att kvaliteten har tryggats. Vi måste få tydligare kvalitetskrav som även kan följas upp, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
– Det är viktigt att den parlamentariska utredningen kring vinster och kvalitetskrav på friskolor kan börja sitt arbete så snabbt som möjligt, säger Metta Fjelkner.
Luckor i lagstiftningen har gjort att friskolor kan strunta i att ha centrala delar i sin verksamhet som studievägledning, bibliotek eller skolsköterskor. Allt detta har sedan kunnat bidra till ekonomiska överskott.
– Vi menar att friskoleföretag måste fås att återinvesterar en större del av sina vinster i skolan och i lärares löner. Kan en fristående skola inte upprätthålla hög kvalitet ska ägarna inte kunna ta ut stora vinster. Ersättningsnivåerna till friskolorna tycks ha varit för höga generellt eftersom så stora vinster har kunnat plockas ut, säger Metta Fjelkner.
– Idag köper riskkapitalbolag hela skolkoncerner är ett nytt fenomen. De bygger sin verksamhet på att äga objekt i mellan 2 - 5 år för att därefter sälja vidare. Vid denna försäljning är det i praktiken elevernas skolgång som kan förändras. Vad händer efter det att ett riskkapitalbolag ansett sig ha maximerat sin vinst och säljer vidare? frågar Metta Fjelkner.
I en genomgång som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att varje år går flera hundra miljoner kronor i vinst till de här bolagen, pengar som istället skulle kunna satsas på bättre undervisning, större lärartäthet och bättre resurser till stöd för elever med särskilda behov.
– Vi kan också konstatera att trots friskolornas vinster så hålls lärarnas löner nere. Istället borde lönsamma friskolor höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden för lärare som av arbetsgivare och elever upplevs som särskilt skickliga. Detta skulle också sätta tryck på kommuner i Sverige att göra på samma sätt för att få behålla sina lärare.
– Tidigare följde riksdagsmännens arvode lönenivån för adjunkten (nuvarande gymnasieläraren). S är det inte i dag. En riksdagsman har ca 56 000 kr i arvode varje månad. En högutbildad gymnasielärare som är över 55 år och har jobbat hela livet har cirka 27 000- 28 000 per månad, säger Metta Fjelkner.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00
Lärarnas Riksförbund är det enda akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi driver frågor om yrkesvillkor och utbildningspolitiskt viktiga reformer. Våra medlemsgrupper utgörs av lärare och studie- och yrkesvägledare på grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Med våra cirka 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Taggar: