Betygsprognoser fungerar som ett skyddsnät för eleverna på gymnasiet

Man kan säga att betygsprognoserna fungerar som ett skyddsnät, med dem ger vi oss själva möjligheten att ge elever rätt stöd i god tid. En förutsättning för att vi ska lyckas med det är att alla vi som jobbar på skolan känner ett gemensamt ansvar för alla elevers kunskapsutveckling.

Det säger Linda Bohlin som jobbar som lärare i engelska och historia på LBS Kreativa Gymnasiet i Stockholm. Alla skolor som ingår i AcadeMedia jobbar med proaktiva kunskapsuppföljningar i någon form, inom LBS använder man sig av betygsprognoser. LBS som huvudman har beslutat att alla skolor ska göra betygsprognoser minst två gånger per läsår.

– Vi har valt att lägga till en tredje. I praktiken innebär betygsprognoser att alla lärare på skolan gör en bedömning av hur varje elev ligger till. Kommer de att nå kunskapskraven? Har de en positiv eller negativ utvecklingskurva? De bedömningar som görs på våren är mer detaljerade än de som görs på hösten eftersom lärarna då har mer saker att basera sina bedömningar på, säger Oliver Ylvenius, rektor på LBS Stockholm.

– För oss är betygsprognoserna ett viktigt verktyg på flera sätt. Vi har valt att alla lärare ska ha tillgång till varandras prognoser eftersom det ofta leder till bra diskussioner om undervisningen. Om en lärare ser att en elev presterar bättre i ett annat ämne så är det en bra ingång till dialog om undervisningsmetoder och eventuella anpassningar mellan kollegor, säger han.

Hela skolan är involverad
Att ha bra koll på hur varje elev ligger till i sin kunskapsutveckling är en förutsättning för att nå goda resultat. Syftet med betygsprognoserna är att kunna sätta in de ytterligare insatser som krävs för att alla elever ska nå målen, och om en lärare befarar att en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i ett ämne ska hen enligt skollagen anmäla detta till rektor. På LBS använder man en blankett där läraren ska fylla i vilka åtgärder som redan vidtagits för att ge eleven rätt stöd.

Arbetet med betygsprognoser involverar hela skolan – rektor, lärare och elevhälsa. Matilda Bergström, specialpedagog på LBS Stockholm, berättar om sin roll.

– Om en lärare anmäler att en elev riskerar att inte nå målen startar vi en pedagogisk utredning som leds av mig. Vi börjar oftast med att intervjua eleven för att ta reda på vilket stöd som behövs. Det kan handla om extra matematikundervisning, språkverkstad eller så kan det vara en kurator som behöver kopplas in. Betygsprognoserna är viktiga för att i tid fånga upp elever som behöver stöd och därmed kunna vända en negativ trend, säger hon.

Insatser på olika nivåer
Men prognoserna är inte bara ett verktyg för att fånga upp enskilda elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. De ger också viktig information om trender och mönster på grupp- och klassnivå.

– Om vi ser att en hel klass, eller ett antal elever i en klass, har särskilda utmaningar i något ämne behöver vi naturligtvis analysera vad det beror på, och sen göra riktade insatser under en period för att stötta upp där det behövs, säger Matilda Bergström.

Rektor Oliver Ylvenius menar att arbetet med betygsprognoserna är viktigt, och att de ger så mycket information är värdefullt.

– Det primära är naturligtvis att fånga upp de elever som riskerar att inte nå målen, det är vårt uppdrag som skola att se till att alla elever gör det. Men det är givetvis också värdefullt att vi med hjälp av betygsprognoserna även kan analysera på klass- och ämnesnivå. När vi jobbar på det här sättet ger vi oss själva förutsättningar att vara mer proaktiva, vilket i sin tur ger mer utrymme att fördjupa oss i pedagogiska frågor om hur vi kan utveckla undervisningen. Allt mynnar ut i att vi förbättrar våra möjligheter till ökad måluppfyllelse, säger han.

"Det handlar om eleverna"
Linda Bohlin lyfter fram det gemensamma ansvaret för alla elever som en framgångsfaktor.

– Det är klart att man får lite ont i magen om ens prognos visar att man har fem elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Men det är ju också precis därför som betygsprognoserna är viktiga, man börjar reflektera kring vad man kan göra annorlunda. Annars hade man kanske bara tuggat på, säger hon.

– Prestigelösheten är viktig – det här handlar om eleverna. Och vi lärare har ju samma elevgrupper så genom att alla har tillgång till varandras prognoser skapar vi ett vi-tänk i lärargruppen, vi hittar stöd hos varandra, säger Linda Bohlin.

LBS Stockholm har många elever med olika diagnoser på skolan och Matilda Bergström menar att det gör betygsprognoserna särskilt viktiga.

– Det blir ett instrument som hjälper oss att tänka i nya banor. Kanske måste man undervisa annorlunda för att nå fram till en del elever? I vissa fall kanske man behöver lägga om sin pedagogiska idé för att kunna möta eleven där den befinner sig, säger hon.

Fredrik Ogell
Skolchef LBS Kreativa Gymnasiet
+46 76 101 30 11
fredrik.ogell@academedia.se

Vi bygger alla våra utbildningar på de nationella högskoleförberedande programmen Teknikprogrammet och Estetiska programmet. Du väljer förstås utbildning utifrån ditt unika intresse, vi är specialiserade inom: Foto, Film, Grafisk design, E-sport, Spelutveckling, Spelgrafik, Musikproduktion, Systemutveckling och Arkitektur.