Metoder för att hindra vattenföroreningar vid samhällsplanering

I Sverige fortsätter vi släppa ut stora föroreningar i vattnet. Tillsammans med kväve- och fosforutsläpp från jordbruk, industri och biltrafik leder det till övergödning med algblomning  och syrebrist som följd. Metoder som kan bidra till att lösa problemen med vattenföroreningar presenteras i en avhandling som presenteras imorgon onsdag vid Stockholms universitet.

Klas Persson, doktorand vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, lägger fram en metod för att beräkna och kartlägga förore­ningsspridningar med vatten inom ett avrinningsområde. I metoden uppskattar han också osäkerheten i beräkningarna, och undersöker risken att överskrida givna gräns­värden för föroreningsnivåer. Sådana uppskattningar av föroreningsspridning, osäkerhet och risk är nödvändiga för att en hållbar vattenförvaltning och samhällsplanering ska vara möjlig.

– I Sverige fortsätter vi att orsaka stora utsläpp av föroreningar i vatten, säger Klas Persson. Kväve- och fosforutsläpp från jordbruk, industri och biltrafik leder alltjämt till allvarlig övergödning av våra hav, sjöar och vattendrag, med algblomning och syrebrist som följd.

På ungefär 1400 platser i landet finns det dessutom, enligt Naturvårdsverkets uppskattningar, farliga kemikalier i marken som, beroende på hur de sprids med grundvatten och ytvatten, kan utgöra mycket stor risk för människors hälsa eller miljön. Nya förorenade områden tillkommer varje år till följd av olyckor och bränder. Enligt siffror från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde räddningstjänsten 1200 utryckningar till industribränder och 2400 insatser efter utsläpp av farligt ämne under år 2010.

Inom överskådlig tid är det knappast möjligt att bli av med alla vattenföroreningar i naturen, inte heller att stoppa alla nya utsläpp. Därför är det viktigt att utveckla metoder för att göra någorlunda tillförlitliga uppskattningar av hur föroreningar sprids genom vattensystemen. Om man har tillgång till sådana uppskattningar i samhällsplanering kan man identifiera var det är absolut viktigast att vidta åtgärder för att begränsa den vattenförorening som redan finns och även minska risken för framtida föroreningsutsläpp som skulle få allvarliga miljökonsekvenser.

– Den föreslagna metoden utgörs av två beräkningssteg, säger Klas Persson. I det första beräknas och kartläggs transporttider för strömmande vatten från olika föroreningskällor i ett avrinningsområde till känsliga vattenmiljöer nedströms. I steg två används de upp­skattade transporttiderna för att beräkna och kartlägga spridningen av prioriterade för­oreningar och medföljande föroreningsrisk.

En viktig poäng med den här uppdelningen i två beräkningssteg är att redan uppskatt­ningen av de ämnesoberoende transporttiderna för vatten i steg ett kan användas för att bedöma risken från föroreningsutsläpp i olika delar av ett avrinningsområde.

– I områden med korta transporttider till känsliga vattenmiljöer bör man i första hand vidta åtgärder för att hindra och begränsa utsläpp av föroreningar, säger Klas Persson. Där det är tvärtom är det givetvis minst vik­tigt att vidta åtgärder mot befintliga föroreningar, och det är också där det är mest lämp­ligt att förlägga sådana verksamheter som man vet kan leda till framtida förorenings­släpp.

Det är viktigt att all tillgänglig information om spridning av föroreningar används som underlag för beslut om val av åtgärder för att minska föroreningen av våra vattenresur­ser. Beslutsfattare bör givetvis vara förtrogna med tillgängliga resultat från modellupp­skattningar av föroreningsspridning, men lika viktigt är att de har kunskap om osäker­heten i dessa modelluppskattningar. Forskare, konsulter och andra måste därför för­medla hur stora osäkerheterna om föroreningsspridningen är till beslutsfattare och andra intressenter. Utan information om den osäkerheten går det inte att göra en trovär­dig värdering av risken för vattenförorening.

I den föreslagna metoden beskrivs osäkerhet med statistiska metoder när så är möjligt, medan alternativa scenarier beaktas för att ta hänsyn till de osäkerheter om förhållan­den, processer och framtida utveckling som inte kan beräknas statistiskt. Scenarioana­lysen och presentationen av osäkerhetseffekter i form av kartor underlättar för besluts­fattare och andra intressenter att kunna tolka resultaten. Då kan de avgöra om osäker­heten ligger på en acceptabel nivå. Scenarioanalysen kan också användas för att göra riskbedömningar och för att identifiera de föroreningssituationer där osäkerheterna har stor respektive liten praktisk betydelse för vattenförvaltning i ett avrinningsområde.

För ytterligare information, kontakta

Klas Persson, 08-16 47 78 eller 073-762 47 84

klas.persson@natgeo.su.se

Taggar: