Klass mer avgörande för utbildningsnivån än etnisk bakgrund
Barn till föräldrar med akademisk bakgrund studerar vidare i nästan samma omfattning oavsett föräldrarna är födda i Sverige eller utomlands. Däremot har ungdomar med utländsk bakgrund svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden än ungdomar med svenskfödda föräldrar.
– Vår utgångspunkt har varit att undersöka förutsättningarna för ett mer jämlikt samhälle. Den avgjort viktigaste åtgärden för att lyckas är att ge människor möjlighet att studera. För att förbättra människors ekonomiska standard och öka jämlikheten måste alla ges möjlighet att skaffa sig yrkeskunskaper som efterfrågas. Vi inte kan välja bort omvandlingstrycket – bara bestämma graden av rörlighet och löneojämlikhet, säger LOs chefsekonom Dan Andersson.
Generellt sett har det blivit svårare för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Bland dem som är födda före 1971 hade 70 procent kommit in på arbetsmarknaden vid 21-års ålder. För dem som är födda i början av 1980-talet är motsvarande siffra 40 procent. Unga är också arbetslösa i högre utsträckning än vuxna.
Studien visar också att utbildning lönar sig. De som genomgick yrkesinriktade gymnasier har en högre inkomst än de som inte gjorde det. Premien för högskoleutbildning är 4-8 procent högre inkomst för varje extra utbildningsår.
– Kvinnor tycks ha en strategi för att komma undan en diskriminerande situation och utbildar sig därför längre än män. Däremot belönas deras insatser inte i lika hög grad som för män. Redan tidigt har kvinnor lägre lön än män och det ökar sedan under livet. Löneskillnaden är dock lägre mellan män och kvinnor inom arbetaryrken än inom tjänstemannayrken, säger Jenny Lindblad LO-utredare.
För mer information kontakta LOs pressinformation