LO-ekonomerna i Ekonomiska utsikter Fortsatt sysselsättningsfall kräver politik för att hindra utslagning
Arbetslösheten fortsätter att öka under de två kommande åren och beräknas uppgå till hela 9,9 procent 2011 (enligt ILO-måttet). I nuvarande läge är Sveriges största ekonomiska problem bristen på jobb och inte brist på arbetskraft. Störst är problemen inom den exportinriktade industrin, då den internationella vändningen är trög. Svensk ekonomisk politik kan inte helt förhindra sysselsättningsraset under de kommande åren, men det finns enligt LO-ekonomerna anledning för politikerna att med större kraft mildra krisens effekter genom mer finanspolitiska stimulanser.
– Det finns inga goda ekonomiska argument för att i nuvarande läge prioritera jobbskatte¬avdrag som regeringen gör. Det skatteavdrag som behövs är ett tillfälligt ROT- avdrag för renovering av flerfamiljshus. En effektiv politik som räddar jobb består främst av utgiftsökningar för offentliga investeringar, kommunala jobb, mer generös a-kassa och aktiva insatser för arbetslösa, säger LOs chefsekonom Lena Westerlund.
I sin prognos beskriver LO-ekonomerna den svenska ekonomin som tudelad. Den exportinriktade industrin är i djup kris, medan övriga delar av näringslivet upplever en ”normal” konjunkturnedgång. Till följd av en allt för hög produktionskapacitet i de svenska företagen beräknas antalet anställda minska med 210 000 personer under 2009-2011. Detta drabbar särskilt industrin, som beräknas förlora 140 000 sysselsatta, nästan 20 procent, av sina anställda under dessa år.
Det är i det pågående krisläget i svensk ekonomi svårt att avgöra om svårigheterna i industrin beror på kortsiktiga faktorer eller på vanlig strukturomvandling. Denna osäkerhet motiverar enligt LO-ekonomerna extraordinära lösningar där såväl stat som näringsliv och anställda bidrar. Bland annat vill de att industrianställda ges möjlighet till utbildning en dag i veckan, med ekonomisk ersättning på a-kassenivå. Detta skulle höja kompetensen bland de anställda för de mer kvalificerade industrijobb som kommer efter krisen. Industriföretagen skulle då stå starkare när efterfrågan på allvar vänder.
Inkomstklyftorna i Sverige är nu de största sedan 1975. Enligt LO-ekonomerna kommer dessa klyftor växa ytterligare till följd av den rekordhöga arbetslösheten under krisen, jobbskatteavdragen och att arbetslöshetsförsäkringen är mycket dålig och många lämnat a-kassorna. Viktiga bidrag till familjer med barn har dessutom inte räknats upp på många år och det gör att många får svårigheter
– De ekonomiska klyftorna kommer att öka genom krisen och riskerar att bita sig fast. Vi vet att detta är negativt för både samhällsekonomin och individerna. Regeringen anser att ökade klyftor är bra för svensk ekonomi, säger Lena Westerlund.
Se bilaga nedan för tabell med försörjningsbalans och nyckeltal
För mer information kontakta LOs pressinformation