Ny rapport: Maktstrukturer bakom nyanländas svaga etablering på arbetsmarknaden.
Maktstrukturerna klass, kön och etnicitet samspelar och gör att skillnaderna på arbetsmarknaden och i arbetslivet är stora. En viktig förklaring till att utrikes födda med upp till tio år i Sverige har en särskilt svag ställning på svensk arbetsmarknad är höga krav för att få arbete när arbetslösheten är hög och att de stödjande etableringsinsatserna fungerar dåligt.
Det skriver LO-utredaren Ulrika Vedin i en ny underlagsrapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.
Enligt rapporten, I skuggan av hög arbetslöshet – Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering, är ett genomgående mönster på svensk arbetsmarknad att utrikes födda som har varit i Sverige kort tid har den högsta arbetslösheten, den lägsta sysselsättningen och de mest osäkra anställningarna. Starkast ställning har genomgående inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Klass- och könsskillnaderna är dock stora, oberoende av om man är född i eller utanför Sverige.
– Arbetsmarknadsläget har stor betydelse för hur lätt eller svårt det är att snabbt få arbete efter invandringstillfället. Arbetslösheten har varit hög i över tjugo år och det bidrar starkt till att etablering tar tid och har försvårats, säger Ulrika Vedin, och fortsätter:
– Det mesta pekar på att arbetsgivarna, när arbetslösheten är hög, höjer kraven på arbetskraften och att det riskerar att drabba nyanlända hårt. Dessutom verkar arbetsgivare föredra att anställa dem som har längre utbildning, även om utbildningskraven i arbetet är låga. De enkla jobben har inte försvunnit från svensk arbetsmarknad, utan matchningen fungerar sämre.
En central slutsats i rapporten är att verkligheten är komplex. Etablering är ingen ”quick fix”, i meningen att det finns en enkel åtgärd eller lösning.
Rapportens omfattande genomgång av statistik visar bland annat att det inte är tillräckligt att studera etnicitet ensamt för att förstå etableringshinder. Istället synliggör Ulrika Vedin den problematik som finns i skärningspunkten mellan de tre strukturerna klass, kön och etnicitet och att etableringsprocessen måste hänga ihop och vara både förebyggande och stödjande med särskilt fokus på bostads-, arbetsmarknads- utbildnings- och familjepolitik, och inte minst genom en mer expansiv ekonomisk politik som förmår att pressa tillbaka arbetslösheten över lag.
Några av de mer konkreta åtgärder som föreslås är förbättrad svenska för invandrare med fokus på likvärdighet, ett tvådelat kunskapslyft, dels för att nå gymnasiekompetens, dels för validering och komplettering av gymnasie- och eftergymnasial utbildning i syfte att stärka matchningen samt en kunskapssatsning för att motverka bemötande som grundas på fördomar och rasistiskt grundade föreställningar. En central del är också att ansvarsfördelningen och kostnadsansvaret mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna föreslås renodlas.
Rapporten ingår som ett underlag till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. Projektet ska resultera i en slutrapport till LOs kongress 2016. Författaren ansvarar själv för rapportens innehåll, slutsatser och förslag.
För ytterligare information kontakta LOs pressjour 08-796 26 90.