Ny rapport: Olika vägval för jämlik skola.

Forskningen i stort finner inte stöd för att marknadsinslagen i skolan gett några starka effekter på elevernas skolprestationer eller på högre studier eller sysselsättning. Det finns dock tecken på att det fria skolvalet lett till en ökad sortering mellan skolor, utifrån skolprestationer samt elevernas bakgrund, och att marknadsinslagen ökar de problem som finns med betygsinflation. Utifrån detta finns olika politiska vägval att göra.

Det skriver Karin Edmark, docent vid Institutet för näringslivsforskning, i en ny underlagsrapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.

Utgångspunkten för rapporten, Vägval när det gäller marknadsmekanismer i utbildningssystemet, är att den svenska skolan har två huvuduppdrag; att förmedla den kunskap som eleverna behöver ha med sig ut i arbetsliv och samhälle samt att göra detta på ett likvärdigt sätt. Detta är i sin tur centrala byggstenar i arbetsmarknadens funktionssätt och för ett samhälle med ambitionen om att nå full sysselsättning.

Frågan som diskuteras i rapporten är om marknadsinslagen inom skolan bidragit till dessa uppdrag eller om finns det motsättningar mellan marknadsinslagen och målen.

Karin Edmarks slutsats är att marknadskrafterna inte fullt ut fungerar som det är tänkt. Hon menar därför att det finns olika möjliga vägval när det gäller marknadsinslagen i det svenska skolsystemet. Dessa är:

• Utveckla förutsättningarna för att skolmarknaden ska fungera bättre utan att införa direkta begränsningar av marknadsmodellen. Här presenteras åtgärder som gäller tillgång till information om skolvalssystem och skolors kvalitet, skolornas antagningsregler samt ersättningssystemet.

• Införa begränsningar av marknadsmekanismerna. Här tas åtgärder upp som gäller begränsning av vinstuttag, striktare kontroll av skolans ägare och huvudmän, ökad kontroll av skolans verksamhet samt reklamförbud.

I rapporten betonas att dessa olika åtgärder kan kombineras. I vilken utsträckning man vill införa begränsande åtgärder, som vinstuttagsbegränsning, eller om man vill förlita sig på andra former av förslag, såsom att utveckla information och kontroll, är i grunden en politisk fråga, konstaterar författaren.

Rapporten ingår som ett underlag till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. Projektet ska resultera i en slutrapport till LOs kongress 2016. Författaren ansvarar själv för rapportens innehåll, slutsatser och förslag.

För ytterligare information kontakta:

Åsa-Pia Järliden Bergström, projektledare 072 - 723 25 98