BRA VÄDERPROGNOSER OCH PLANERING MINSKAR UTLAKNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL

Forskare från Hushållningssällskapet Skaraborg och SLU har undersökt vad som påverkar utlakningen av bekämpningsmedel i dräneringsvatten. Det är främst markens egenskaper som påverkar hur de olika substanserna transporteras i jorden men även nederbörd och jordbearbetning spelar roll. Slutsatsen är att det går att minska utlakningen med hjälp av bra väderprognoser och noggrann planering av bekämpningen i förhållande till markegenskaperna.

I projektet kartlade forskarna vilka substanser från bekämpningsmedel som återfanns i dräneringsvattnet från åkermarken och jämförde med vilka medel som hade använts i odlingen och vid vilken tidpunkt. Biobäddar och obesprutade kantzoner är några av de åtgärder som tidigare har uppmärksammats för ett säkrare växtskydd. Men resultaten visar att även markens egenskaper, jordbearbetning och väder påverkar. Till exempel spelar mängden, frekvensen och intensiteten i nederbörden stor roll för transporten i jorden. En del av utlakningen går därmed att minska med hjälp av bra väderprognoser och noggrann planering av bekämpningen i förhållande till markegenskaperna. - I projektet hittade vi högst halter av ett av ogräsbekämpningsmedlen vid en tidpunkt då det kom mycket regn kort efter att medlet hade använts. Därför rekommenderar vi att hålla koll på väderprognosen och undvika att genomföra behandlingar strax innan det ska komma stora mängder regn, säger Maria Stenberg, forskare på Hushållningssällskapet Skaraborg. Under projektet användes främst bekämpningsmedel mot ogräs, men även några mot insekter och svamp, på försöksgården. Behandlingarna på hösten gav större utlakning av vissa substanser, framför allt glyfosat, jämfört med de på sommaren. Detta eftersom behandlingarna under sommaren gjordes i växande vall medan de på hösten gjordes på mark med ett glesare växttäcke som inte var i stark tillväxt. Lägre temperatur och ökad avrinning under hösten hade sannolikt också betydelse. Halterna av bekämpningsmedel var mycket högre i ett område som hade plöjts före höstsådden jämfört med de som inte hade plöjts. Detta ger en indikation på att jordbearbetningen spelar roll för utlakningen och att plöjningen gör att substanserna transporteras snabbare genom jorden. Projektet utfördes på Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården i Grästorp som drivs enligt principen att följa riktlinjer för bästa möjliga handhavande. Under tre år följdes transporten av bekämpningsmedel i ett integrerat och ett konventionellt odlingssystem på lerjord. Forskningen finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning.