FRISKA KALVAR BLIR LÖNSAMMA KOR

Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att kalvar som är friska under uppväxten blir mer lönsamma som vuxna kor. Det så kallade Kvigprojektet är den största svenska studien i sitt slag och den första som kan visa på ett samband mellan kalvars hälsa under uppväxten och mjölkproduktion, fruktsamhet och juverhälsa senare i livet. Resultaten hjälper till att öka kunskapen om hur kalvar bör hållas för att bli mer produktiva och leva längre som kor.

Att bli gammal är en svår utmaning för dagens mjölkkor, ofta blir de inte äldre än fem år. De vanligaste orsakerna till att de inte blir äldre är olönsamhet på grund av nedsatt fruktsamhet eller låg mjölkavkastning, eller juversjukdomar och klöv- och benproblem. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har följt 3 000 djur under tio år för att studera hur uppfödningsförhållanden påverkar kon senare i livet. Det så kallade Kvigprojektet har nu avslutats.

– Vi har följt djuren i tio år vilket gör studien till den största i sitt slag i Sverige. Resultaten visar att det finns ett samband mellan hur kalvarna mår under uppväxten och hur produktiva och fruktsamma de blir som vuxna kor. Detta ger ekonomiska argument till lantbrukare att värna om sina kalvar och ungdjur, säger Catarina Svensson, forskare på SLU i Skara.

För sambandet mellan mjölkkornas hälsa, fruktsamhet och produktion spelar olika faktorer in, om de som kalvar var inhysta i spaltboxar eller ströbäddsboxar, om de ofta fick byta inhysningssystem under uppväxten, om de drabbats av diarré och luftvägssjukdomar som kalvar, tillväxten från avvänjning till inseminering, hull vid första inseminering, vilka kraftfodermängder som gavs till semineringskvigor, kraftfoderökning vid första kalvningen, ålder vid första kalvningen och brunstpassningsrutiner.

Resultaten i Kvigprojektet visar att kor som hade haft diarré som kalvar producerade mindre mjölk första året, under den så kallade första laktationen. Det skiljde så mycket som 344 kilo, vilket motsvarar en förlust på 1 000 kronor per ko. Kor som hade haft grav luftvägssjukdom vid 3-7 månaders ålder hade ett kalvningsintervall som var 12 procent längre än djur som inte drabbats av samma sjukdom. Kor som hade haft svår diarré vid 3-7 månaders ålder löpte nästan tre gånger så hög risk för att drabbas av juverinflammation under livstiden jämfört med de som haft lindrig diarré.

Till skillnad från tidigare experimentella studier så visar Kvigprojektet att de djur som haft bäst tillväxt från avvänjning till första inseminering hade en högre mjölkproduktion under första laktationen och även en högre livstidsproduktion. Studien visar också att mjölkproduktionen under första laktationen ökade ju äldre kon var vid första kalvningen, inkalvning vid över 30 månader istället för vid 26 innebar nästan 1 000 kilo mer mjölk. Kor som kalvade in vid en högre ålder producerade också mer under hela sin livstid. Livstiden var kortast hos kor som kalvade första gången mellan 28,2 och 30,9 månaders ålder.

Djur som växte upp i spaltboxar tillsammans med fler än sju kalvar löpte högre risk för tidigare utslagning som kor än djur som växt upp i ströbäddsboxar. Kor som under uppväxten tvingats byta inhysningssystem fler än fyra gånger hade en kortare livslängd jämfört med de som inte hade bytt mer än två gånger.

Kvigprojektet genomfördes i Skaraborg och följde en årskull på 3 081 kvigkalvar från 122 mjölkkobesättningar med 28-94 kor. Kalvarna följdes från födseln 1998 fram till dess att de slogs ut eller som längst till april 2006. Totalt studerades uppfödningsperiodens betydelse för sju olika faktorer: mjölkproduktion vid första provmjölkning, mjölkproduktion under första laktationen, mjölkproduktion under livstiden, livslängden, intervallet mellan två efterföljande kalvningar och förekomsten av juverinflammation under första laktationen respektive under livstiden. Kvigprojektet har huvudsakligen finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning under de tio år som det pågått.