KLIMATREGLERING MOTVERKAR GRÅMÖGELANGREPP

Forskare från SLU har undersökt sambandet mellan gråmögel och klimat i tomatodlingar i växthus. Mätningarna i försöken visade sig vara mer relevanta än de klimatregistreringar som gjordes i den befintliga växthusdatorn. Studierna ger möjlighet att utveckla en klimatreglerteknik för växthus som kan göra det lättare att undvika gråmögelangrepp i framtiden.

Forskare från SLU har undersökt möjligheten att utveckla en teknik för klimatreglering i växthus för att bättre kontrollera gråmögelangrepp i tomatodlingar. Gråmögel är ett stort problem hos trädgårdsodlare och orsakar stora produktionsförluster varje år. Möglet utvecklas bäst i en kall och fuktig miljö och angriper stjälkarna vilket ofta leder till att plantan dör. Angreppen går att motverka genom att undvika långvarig kondens, ofta genom ventilation i kombination med uppvärmning vilket är en både energikrävande och kostsam åtgärd. I försöken monterades så kallade mikrotermistorer på stjälkarna till tomatplantorna för att mäta vävnadstemperaturen och för att identifiera kondensriskområden i växthuset. Med hjälp av mätningarna vid stjälkarna gick det att beräkna ett korrelationssamband mellan antal stjälkrötor och antal timmar med hög luftfuktighet respektive timmar med hög kondensrisk. Mätningarna visade sig vara mer relevanta för kontroll av gråmögelrötor än klimatregistreringarna i den befintliga växthusdatorn. - Studien ger stöd åt tanken att det i framtiden går att ta fram ett system som varnar odlaren när klimatet i växthuset börjar närma sig en kritisk nivå och det finns risk för gråmögelangrepp. Systemet skulle också kunna integreras i växthusdatorn och utföra ett antal automatiska åtgärder för att styra bort från en risksituation, säger Guy Svedelius, forskare på SLU i Alnarp. I studien var gråmögelangreppen ojämnt fördelade vilket till stor del berodde på skillnader mellan olika tomatsorter. Kondensrisken varierade kraftigt under mätperioden men det förelåg ett klart samband mellan antal registrerade stjälkrötor och antal timmar med hög risk för kondens. Störst risk för kondens uppstod en meter upp i bladmassan medan stjälkarna tycktes klara sig bättre. Forskningen finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning. Hela rapporten och bilder finns på www.loftinfo.se.