SÄKRARE BEKÄMPNING AV VECKLARE MED PROGNOSSYSTEM

Forskare från SLU har kartlagt förekomsten av olika vecklararter i svenska äppelodlingar och vilka skador de orsakar. Vecklarskador på frukt förväntas öka i och med hårdare EU-regler som gör att fler bekämpningsmedel med kort verkningstid används. För att motverka skador rekommenderar forskarna bekämpningsstrategier baserade på lokalt anpassade och artspecifika prognossystem.

Forskare från SLU har undersökt skånska äppelodlingar för att kartlägga de vecklararter som finns i Sverige. Vecklare är fjärilar vars larver kan ge stora skador på knoppar, blommor och bladverk i bland annat äppelodlingar men kan också angripa kart och mogen frukt. Utan bekämpning kan upp till 30 procent av frukten i en odling angripas. Problemen med vecklare förväntas bli värre i och med hårdare EU-regler som gör att vissa bekämpningsmedel inte längre får användas. De tillåtna bekämpningsmedlen har ofta kort verkningstid vilket gör det extra viktigt med god kunskap om vecklarna för att kunna ta fram en effektiv bekämpningsstrategi. - För att kunna utföra bekämpningen vid rätt tidpunkt är det viktigt att ta fram prognossystem som är anpassade efter olika vecklararter. Det gäller att ha god kunskap om vecklarna och även om vilka faktorer som påverkar flygaktivitet och kläckning av ägg. För bästa underlag rekommenderar vi feromonfällor som placeras på en plats i odlingen som är så representativ som möjligt och som läses av ofta. Det är också viktigt att mätningarna görs lokalt eftersom artsammansättning och flygperioder skiljer sig åt mellan olika odlingar, säger Patrick Sjöberg, forskarstuderande på SLU i Alnarp. Fångster i feromonfällor ger en bra bild av hur stora populationerna är i fält, när de olika arterna är aktiva och antal generationer som kläcks. I projektet visade fångsterna i fällorna att de flesta arterna svärmade i juli, men inte under samma vecka. Det gör att det kan vara svårt att hitta ett gemensamt bekämpningstillfälle för alla arter om bekämpningsmedel med kort verkningstid används. I alla odlingar var fruktträdsommarvecklaren vanligast förekommande och fångades framför allt i juli månad. Den ger skador i fruktskalet som kan ge upphov till följdsjukdomar som fruktmögel. Knoppvecklaren, som gör stor skada på våren, förekom mycket sparsamt i alla odlingar. Fruktskalvecklaren fångades i princip bara i Bjärred men fångsterna var desto större och två generationer av fjärilar hade kläckts. I de undersökta odlingarna låg andelen frukt med skador orsakade av vecklare på ett medelvärde på fem procent, med en variation från 1,6 till 21 procent. Tio konventionella och en ekologisk äppelodling i Skåne ingick i projektet. Inventeringen gjordes med hjälp av knopprover på våren, feromonfällor på sommaren och skadeuppskattningar i den mogna frukten på hösten. Forskningen har finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning och genomfördes i samarbete med Nordisk Alkali, Äppelriket och Jordbruksverket. Hela rapporten finns på www.loftinfo.se.