UPP TILL 30 PROCENT MINDRE KVÄVE VID PUNKTGÖDSLING AV ISBERGSSALLAT

Forskare från SLU har undersökt om punktgödsling kan minska mängden kväve som krävs vid odling av isbergssallat. Försöken visar att det går att minska kvävet med upp till 30 procent utan att kvalitet eller avkastning påverkas negativt. Punktgödsling minskar också risken för utlakning av kväve från jordbädden.

Forskare från SLU har undersökt om punktgödsling kan ge samma tillväxt och kvalitet vid odling av isbergssallat som bredspridning och samtidigt minska risken för utlakning av kväve. Isbergssallat kräver en god och jämn tillgång av växtnäring under hela tillväxtperioden från plantering till skörd för att få bra kvalitet. Vid skörd är det viktigt att plantan är frodigt grön och i full tillväxt, något som ökar risken för att rester av kväve lämnas kvar i jorden och lakas ut. I försöken med punktgödsling placerades därför kvävet ut kring själva plantan istället för att spridas över hela ytan. Försöken visar att det med punktgödsling går att minska gödselgivan av kväve med 25 till 30 procent utan att få sämre kvalitet eller minskad avkastning. En låg totalgiva på 80 till 110 kilo kväve gav lika god skörd och kvalitet på sallaten som högre totalgivor på 120 till 145 kilo kväve. Med punktgödsling minskar också risken för utlakning jämfört med om hela bädden gödslas, framför allt om det kommer stora mängder regn innan plantans rötter har hunnit växa ut ordentligt. - Våra försök visar att det med gott resultat går att minska kvävet med upp till 30 procent vid odling av isbergssallat. Nu krävs det att tekniker för punktapplicering av kvävegödsel tas fram så att det även i praktiken går att använda sig av denna gödslingsstrategi i kommersiella storskaliga odlingar, säger Gunnar Torstensson, forskare på SLU i Uppsala. Försöken genomfördes i Lilla Böslid i Halland på lätt sandjord. Två olika nivåer av placerad startgiva av kväve jämfördes och kombinerades med fyra olika nivåer av bredspridd tilläggsgödsling. Jämförelsebehandlingar gjordes med bredspridningsstrategi både vid plantering och tilläggsgödsling. Två omgångar sallat odlades efter varandra, de som fick låg totalgiva av kväve i första försöket fick också det i andra omgången. Jordprover togs vid plantering, tilläggsgödsling och skörd, vid första skörden togs även profilprover för att studera kvävets rörlighet i marken.