VERKTYG FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING PÅ GÅRDEN

Agroväst och Odling i Balans har gemensamt tagit fram ett verktyg för att beräkna energiförbrukningen på gården och hitta möjligheter till förbättringar. En modell har tagits fram som redovisar hur energianvändningen ser ut, vilka energieffektiviseringar som kan göras och i vilken mån gården kan leverera energi till andra delar av samhället. Efter att modellen har testats på ett antal gårdar fortsätter arbetet med att ta fram ett verktyg för energieffektivisering som kan bli norm i framtiden.

Syftet med projektet Greppa energin på gården har varit att ta fram ett verktyg för att kunna strukturera och effektivisera energianvändningen på gården för att minska beroendet av fossila bränslen. Projektet har genomförts i samarbete mellan Agroväst och Odling i Balans. Resultatet är en modell för strukturering av energiflöden och energianvändning på gården samt möjligheter till effektivisering. Modellen redovisar också i vilken omfattning som energitillförseln är uthållig och i vilken grad gården kan leverera energi till andra delar av samhället. - Modellen går att använda på olika typer av gårdar och ger en god bild av stora flöden av indirekt bunden energi. Det är viktigt att beräkna energieffektiviteten för hela gården och prioritera åtgärder som ger en betydande effekt. Att förbättra utnyttjandet av kväve i gårdens stallgödsel kan till exempel betyda lika mycket som att minska elanvändningen. Varje återfört kilo kväve gör det möjligt att minska tillförseln av mineralgödselkväve som medför en stor energibelastning, säger Kent-Olof Söderqvist på Agroväst. På gårdar med växtodling och djurproduktion tillförs energi både direkt, såsom drivmedel och olja för torkning, och indirekt via bunden energi i maskiner och tillförd energi vid tillverkning av mineralgödsel. Skillnaden i energieffektivitet mellan olika gårdar beror till viss del på skillnader i insatser men påverkas också av möjligheten att binda energi i skörden. En annan viktig åtgärd är att utnyttja den stora mängden indirekt energi i tillfört foder. I projektet har ett antal gårdar undersökts och resultaten visar bland annat att: • Gårdar med enbart växtodling har ofta en bra energieffektivitet medan den generellt är lägre på gårdar med en kombination av växtodling och djurproduktion. Detta beror på den stora andelen indirekt energi i tillfört foder. • På gårdar med växtodling utgör ofta indirekt energi i mineralkvävegödsel 30-50 procent av den totala energiinsatsen, drivmedel 30-40 procent av energitillförseln och olja till torken kan utgöra samma andel men är starkt årsmånsberoende. • En hög, jämn skörd över åren är av största betydelse för energieffektiviteten eftersom många insatser, såsom jordbearbetning och tröskning, medför samma insats oberoende av skördenivå. • Ekologiska gårdar belastas inte med indirekt energi i mineralgödsel och i regel är skörden lägre än på konventionella gårdar, vilket leder till en mindre mängd bunden energi i skörden. • Det finns en betydande energipotential i skörderester från växtodling och skogsavfall som kan användas för att ta fram förnybar energi. Modellen har nyligen testats på 45 olika gårdar och resultaten håller på att sammanställas. Försöken har fallit väl ut och modellen kommer att bearbetas vidare som en del i en gemensam aktivitet med LRF för att öka energieffektiviseringen inom lantbruket. Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket. Hela rapporten finns på www.loftinfo.se.