Kvartalsrapport nr 2, 2015, april-juni
Kvartalet
- Intäkterna från malmleveranserna under andra kvartalet 2015 uppgick till 17,4 MSEK (mot 13,3 för samma period 2014), en ökning med 31 %.
- Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 7,5 MSEK (5,1), en ökning med 47 % och en rörelsemarginal på 43 % (38).
- Resultatet efter finansnetto blev 7,5 MSEK (5,1).
- Vinsten per aktie blev 1,71 SEK (1,16).
Leveranskvantiteten malm ökade med 5 % mot andra kvartalet föregående år och med aningen bättre metallhalt. Metallpriserna uttryckt i SEK var sammantaget 27 % högre jämfört med andra kvartalet 2014. Intäkterna blev 31 % högre. Prissäkringarna gav inga intäkter under kvartalet (0,0).
Första halvåret
- Intäkterna från malmleveranserna under första halvåret 2015 uppgick till 31,2 MSEK (mot 22,4 för första halvåret 2014), en ökning med 39 %.
- Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 11,6 MSEK (7,2), en ökning med 62 % och en rörelsemarginal på 37 % (32).
- Resultatet efter finansnetto uppgick till 11,6 MSEK (7,2).
- Vinsten per aktie uppgick till 2,65 SEK (1,64).
- Likvida medel vid periodens slut var 11,3 MSEK (10,3). Bolaget har 3,3 MSEK i räntebärande lån (3,5).
Leveranskvantiteten för första halvåret 20 528 ton innebär en ökning med 14 % mot första halvåret föregående år, samtidigt ökade malmlagret med 600 ton (1 900). Metallpriserna uttryckt i SEK var sammantaget 24 % högre jämfört med första halvåret 2014. Intäkterna blev 39 % högre.
Rörelseresultatet 11,6 MSEK (7,2) innebär en rörelsemarginal på 37 %. Vinsten per aktie uppgick till 2,65 SEK (1,64).
I intressebolaget Vilhelmina Mineral har arbetet med att få regeringen att ändra på det negativa beskedet från Bergsstaten beträffande bearbetningskoncession i Stekenjokkprojektet fortsatt. Regeringens ställningstagande väntas ske i höst.
Lovisagruvan har träffat en överenskommelse med det australiska Hannans Reward om att driva utvecklingen av deras kopparprojekt Pahtohavare strax söder om Kiruna i en stegvis process. Om Lovisagruvan fullföljer kommer ett majoritetsägande att uppnås. Projektet kan bli väl så stort som Lovisagruvans nuvarande verksamhet och kommer att drivas som ett separat projekt.
Finansiell och ekonomisk information avseende 2015
- Kvartalsrapport 3, 22 oktober 2015
- Bokslutskommuniké och kvartalsrapport 4, 4 februari 2016
Dessutom informeras regelbundet om levererade kvantiteter varje månad. All information förmedlas till media av Aktietorget. Informationen läggs även ut på bolagets hemsida www.lovisagruvan.se. Aktieägare som önskar få information till sin egen e-mailadress kan arrangera detta på Aktietorgets hemsida www.aktietorget.se genom att gå in där på nyheter och sedan prenumeration.
Rapporten har inte granskats av revisorerna.
MARKNAD OCH PRODUKTION
Hela den producerade malmkvantiteten levereras löpande till Bolidens anrikningsverk i Garpenberg enligt ett långtidsavtal. Prissättningen följer de internationella noteringarna på metallmarknaderna och sker med två månaders eftersläpning. Det pågår ett test av utbytena i Garpenbergs anrikningsverk som kommer att påverka de affärsmässiga villkoren retroaktivt från och med 1 januari 2015. Tillsvidare tillämpas de gamla villkoren.
De månatliga leveranserna framgår av nedanstående diagram. De sammanlagda leveranserna under kvartalet blev 10 682 ton torrvikt (10 138), en ökning med 5 % och aningen bättre metallhalt. Malmlagret minskade med ca 400 ton under kvartalet medan det ökade med 250 ton under andra kvartalet föregående år.
Under första halvåret uppgick leveranserna till 20 528 ton (18 037) en ökning med 14 %.
(för diagram se bifogad pdf)
Produktionsbrytningen sker på olika nivåer i gruvan och den djupaste är nu 190 m under markytan.
Metallpriserna
Zink- och blypriserna uttryckt i SEK per ton har mattats efter stigningen fram till i början av april. Genomsnittet i SEK per ton för andra kvartalet blev klart högre än första kvartalet 2015 och betydligt högre än andra kvartalet 2014, 35 % högre för zink och 19 % högre för bly. Den allt starkare dollarn är huvudförklaringen.
Priserna uttryckt i USD har varit pressade av den svaga konjunkturutvecklingen och gruvor med kostnader i dollar har ofta lönsamhetsproblem och tvingas till åtstramningar av olika slag.
(för diagram se bifogad pdf)
PRISSÄKRINGAR
Grunden för prissäkringsaktiviteten är att Lovisagruvan kostnadsmässigt är bunden för en brytning under många år framöver. Intäkterna är genom de varierande metallpriserna osäkra och därmed resultatet. Därför strävar Lovisagruvan efter att säkra intäkterna och helst till priser som bedöms bättre än vad som bedöms långsiktigt normalt. Dagens prisnivå i USD motiverar inga prissäkringar.
Inga prissäkringar finns per 30 juni 2015.
AFFÄRSUTVECKLING
Stekenjokk
Det helägda dotterbolaget Lovisagruvan Utveckling har en investering, nämligen i Vilhelmina Mineral AB. Detta bolag är primärt inriktat på återstart av Stekenjokkgruvan som hösten 2012 förklarades som riksintresse från mineralsynpunkt. En riksintresseförklaring innebär att mineraliseringen skall skyddas från andra verksamheter som kan försvåra dess brytning. Märkligt nog har bolagets ansökan hos Bergsstaten om bearbetningskoncession avslagits med motiveringen att rennäringen skall lämnas företräde. Vilhelmina Mineral har överklagat till Näringsdepartementet som har bett Bergsstaten förklara sin svårbegripliga bedömning.
I alla generella beskrivningar av renskötselns problem är det andra orsaker än gruvor som nämns - skogsbolagens stora kalhyggen, vattenkraftens dammar som tar betesytor eller rovdjuren. Gruvor med sina mycket små ytanspråk nämns naturligt nog inte. Det är därför mycket egendomligt att Länsstyrelsen och Bergsstaten kommit fram till att hela renskötseln skulle äventyras av Stekenjokkprojektet.
Även Svemin, gruvornas branschorganisation, har hemställt hos regeringen om en omprövning av Bergmästarens beslut skall ske på grund av olika brister i behandlingen av ärendet och den gjorda bedömningen.
Bland annat efterlyses en samhällsekonomisk bedömning där de betydande positiva sysselsättningseffekter som gruvutbyggnaden och gruvdriften skulle få borde vägas in mot eventuella störningar för den i sig olönsamma renskötseln som sysselsätter några få individer.
Regeringens ställningstagande väntas ske under hösten.
Pahtohavare
Lovisagruvan har ingått avtal med australiska Hannans Reward Ltd. om att utveckla kopparfyndigheten Pahtohavare.
Pahtohavare ligger 8 km söder om Kiruna stad. Fyndigheten hittades av SGU 1984 och har sedan dess haft flera olika ägare. Delar av fyndigheten har brutits av Outokumpu 1989-1996, under vilken period, uppskattningsvis 1,7 Mton med en kopparhalt om 1,9 % Cu och 0,9 g/t guld transporterades till deras anrikningsverk vid Viscariagruvan nordväst om Kiruna.
Vid Pahtohavare finns flera olika typer av mineralisering, dels kopparsulfidmineraliseringar, dels kopparoxidmineraliseringar. Lovisagruvans utvecklingsarbete kommer primärt att koncentreras mot den kopparoxidmineralisering som kan brytas i dagbrott.
Mineraltillgången i Centrala Pahtohavare har augusti 2013 bedömts av oberoende konsultföretaget SRK på uppdrag av tidigare ägare. SRK´s arbete resulterade i bedömningen att kopparoxidmineraliseringen i det område som benämns ”Centrala Pahtohavare” innehåller en antagen mineraltillgång om 1,4 Mton, (Inferred Resource enligt JORC-koden), med 1,81 % koppar och 0,6 g guld per ton.
Flera olika metallurgiska försök har indikerat att kopparoxidmineraliseringen sannolikt kan anrikas med lakning och att färdig koppar sedan kan framställas genom så kallad ”electro winning”.
Genom fas 1 i överenskommelsen med Hannas Reward Ltd. erhåller Lovisagruvan 20 % av Pahtohavareprojektet för sitt åtagande att:
- dels genomföra ytterligare borrningar som både ökar kunskapen om mineraliseringen och ger material till mera omfattande lakningstest
- dels göra ytterligare lakningstest
- dels en kontant betalning av 1 MSEK till Hannans Reward Ltd.
Arbetena har inletts och de beräknas vara klara i september eller oktober.
Om Lovisagruvan efter genomfört program enligt ovan väljer att fortsätta sitt engagemang erhålls ytterligare 15 % så att andelen blir 35 %. I det läget görs bedömningen att Lovisagruvan kommer att välja att starta ett separat aktiebolag för projektet.
Om Lovisagruvan finner att man inte skall fortsätta utvecklingsarbetet skall man utan ersättning återlämna sin andel och all information man erhållit genom sitt arbete i fas 1.
Om Lovisagruvan väljer att fortsätta skall en kreditfacilitet om 4 MSEK lämnas till Hannans med deras andel i projektet som säkerhet för eventuellt utnyttjad kredit. Utnyttjade belopp skall återbetalas till Lovisagruvan inom ett år.
I fas 2 skall följande ske:
- Planering av gruvbrytning och lakningsprocess.
- Bearbetningskoncession skall erhållas.
- Miljötillstånd skall erhållas.
- Ytterligare borrning för att öka säkerheten om mineralresursen.
När allt detta är klart erhåller Lovisagruvan ytterligare 16 % i bolaget och har då 51 %. Därefter skall en s.k. ”Feasibilitystudie” färdigställas som kommer att utgöra grund för den fortsatta finansieringen. När studien är klar erhåller Lovisagruvan ytterligare 24 % så att ägarandelen ökar till 75 %. Detta beräknas kunna ske tidigast i slutet av 2016.
Möjligheterna att även utveckla en underjordsbrytning av kopparsulfid kommer att utredas parallellt med utvecklingen av kopparoxidförekomsten, men eventuell brytning av kopparsulfid kommer inte att eftersträvas förrän stabil drift i kopparoxidprojektet uppnåtts.
Nuvarande bedömning är att om lakning av kopparoxiden kan ske med ett 80 % utbyte för koppar, så skulle preliminära intäkter vid en brytning av 200 000 ton per år, i nuvarande pris och växelkursläge, kunna bli i storleksordningen 140 MSEK per år. Möjligheterna att även utvinna guldinnehållet är i dagsläget oklara.
Kostnaderna för brytning, utvinning, återställning etc. är ännu mycket osäkra, men generellt kan sägas att dagbrottsbrytning är väsentligt billigare än underjordsbrytning.
Lovisagruvan har utsett Stefan Sädbom till ansvarig för utvecklingsarbetet med Pahtohavare. Stefan är geolog med mångårig erfarenhet från bl.a. Zinkgruvan och som ordförande i Bergskraft Bergslagen. Stefan är styrelsemedlem i Lovisagruvan sedan 2009.
RESULTAT OCH FINANSIERING
Kvartalet
- Intäkterna från malmleveranserna under andra kvartalet 2015 uppgick till 17,4 MSEK (mot 13,3 för samma period 2014), en ökning med 31 %.
- Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 7,5 MSEK (5,1), en ökning med 47 % och en rörelsemarginal på 43 % (38).
- Resultatet efter finansnetto blev 7,5 MSEK (5,1).
- Vinsten per aktie blev 1,71 SEK (1,16).
Leveranskvantiteten malm ökade med 5 % mot andra kvartalet föregående år och med aningen bättre metallhalt. Metallpriserna uttryckt i SEK var sammantaget 27 % högre jämfört med andra kvartalet 2014. Intäkterna blev 31 % högre. Prissäkringarna gav inga intäkter under kvartalet (0,0).
Första halvåret
- Intäkterna från malmleveranserna under första halvåret 2015 uppgick till 31,2 MSEK (mot 22,4 för första halvåret 2014), en ökning med 39 %.
- Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 11,6 MSEK (7,2), en ökning med 62 % och en rörelsemarginal på 37 % (32).
- Resultatet efter finansnetto uppgick till 11,6 MSEK (7,2).
- Vinsten per aktie uppgick till 2,65 SEK (1,64).
- Likvida medel vid periodens slut var 11,3 MSEK (10,3). Bolaget har 3,3 MSEK i räntebärande lån (3,5).
Leveranskvantiteten för första halvåret 20 528 ton innebär en ökning med 14 % mot första halvåret föregående år, samtidigt ökade malmlagret med 600 ton (1 900). Metallpriserna uttryckt i SEK var sammantaget 24 % högre jämfört med första halvåret 2014.
Intäkterna blev 39 % högre. Prissäkringarna bidrog med 0 MSEK (0,0).
Rörelseresultatet 11,6 MSEK (7,2) innebär en rörelsemarginal på 37 %. Vinsten per aktie uppgick till 2,65 SEK (1,64).
Kostnaden per ton blev 13 % högre än föregående års första kvartal främst beroende på de delvis zinkprisrelaterade anrikningskostnaderna. Pahtohavareprojektets kostnader redovisas som övriga kostnader. Rörelsemarginalen förbättrades till 37 % (32).
Kassaflödet från verksamheten uppgick till 15,4 MSEK (8,9) varav en del förklaras av ökade leverantörsskulder avseende investeringar.
Investeringarna i anläggningstillgångar var 9,9 MSEK (4,7) och består av tillredningar i gruvan med 1,9 (2,1), ny truck för 4,8 MSEK, lastare för 1,8 MSEK samt 1,0 MSEK för 20 % i Pahtohavareprojektet.
Likvida medel var vid årets början 16,1 MSEK (9,5) och har minskat till 11,3 MSEK (10,3) efter bland annat betald utdelning med 10,2 MSEK (6,8).
Utsikter
Produktionsplanen för 2015 innebär ca 5 % ökad leveranskvantitet eller 40 800 ton torrvikt (38 723 för 2014). I bokslutskommunikén den 5 februari angavs att ett resultat på omkring 20 MSEK kunde förväntas vid de metallprisnivåer som då gällde.
Om produktionsmålet nås och priserna för zink håller sig vid dagens nivå dvs. omkring 2 000 USD/ton respektive för bly 1 800 USD/ton och USD 8,50 kan resultatet efter finansnetto för 2015 väntas bli omkring 20 MSEK (mot 16,1 för 2014). Avvikelse kan uppkomma genom retroaktivt ändrade anrikningsvillkor hos Boliden respektive utvecklingen av Pahtohavare- och Stekenjokkprojekten.
Metallprisernas effekt på resultatet på årsbasis:
- Zinkprisets förändring med 100 USD per ton påverkar med ca 2,0 MSEK
- Blyprisets förändring med 100 USD per ton påverkar med ca 1,7 MSEK
- För ett kvartal blir effekten alltså ca 0,5 MSEK för zink och 0,4 MSEK för bly
- USDs förändring med 0,10 betyder rent matematiskt en resultateffekt på ca 0,6 MSEK per år eller 0,15 MSEK per kvartal men man bör beakta att det finns negativ marknadskorrelation mellan USD/SEK och metallpriserna i USD per ton.
Styrelsen
För eventuella frågor, kontakta E | nordenhok.g@gmail.com
Göran Nordenhök, ordförande M | 070 511 32 12
INSYNSPERSONER I LOVISAGRUVAN AB Innehav Innehav
2014-12-31 Ändring 2015-06-30
Styrelsen
Göran Nordenhök, m bol aktier 345 300 1 000 346 300
Ingemar Skaret, m fam aktier 278 000 0 278 000
Torsten Börjemalm aktier 10 300 0 10 300
Stefan Sädbom aktier 8 000 0 8 000
VD
Jan-Erik Björklund aktier 25 000 -2 000 23 000
Ekonomikonsult
Curt Arenvang aktier 2 100 0 2 100
Revisorer
Johan Palm aktier 0 0 0
Johan Bergström aktier 0 0 0