Klimatsmart välja svensk ost
Om alla svenskar bara skulle äta svenskproducerad ost, i stället för importerad, så skulle utsläppen av växthusgaser från ostkonsumtionen minska med 16 procent. Det visar nya beräkningar från Lantbrukarnas riksförbund, LRF, baserade på de senaste siffrorna från SCB och Jordbruksverket.
Vilken mat vi väljer påverkar klimatet, något som den så kallade EAT Lancet-rapporten uppmärksammat. Ur klimatsynpunkt lönar det sig att välja närproducerat, inte minst när det gäller ost. Den svenska produktionen av mjölk orsakar i snitt 23 procent lägre utsläpp av så kallade koldioxidekvivalenter, än snittet för mjölk producerad i andra EU-länder, berättar Monica Demorior, hållbarhetsexpert på LRF Mjölk.
– Eftersom svenskarnas ostkonsumtion i dag bara till 45 procent utgörs av svensk ost, skulle vi minska utsläppen för osten med 16 procent om man valde enbart svensk ost, i stället för importerad, säger Monica Demorior och nämner att de största importländerna är just EU-länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland.
Hon fortsätter:
– Det pratas ju mycket om metan från kor, men enbart fem procent av de globala utsläppen kommer från metan från idisslande djur, som dessutom ingår i det naturliga kretsloppet. Det kan jämföras med de åtta procenten metan som kommer från fossila källor, och hela 74 procent orsakas av fossil koldioxid, egentligen borde fokus ligga där. Mitt tips är att man ska fortsätta äta ost, men välja svenskt.
Det finns flera anledningar till att den svenska mjölkproduktionen genererar minst koldioxid i EU, jämfört med EU-snittet, berättar Palle Borgström, LRFs förbundsordförande:
– Den låga klimatpåverkan hänger ihop med att vi har en hög djurvälfärd med friska djur och lägst antibiotikaanvändning i EU. När korna mår bra, producerar de också mycket mjölk. Dessutom har Sverige unikt goda förutsättningar för mjölkproduktion med naturliga betesmarker och hög produktion av eget foder.
Vi har i dag en självförsörjningsgrad på ost om 45 procent, vad behövs för att Sveriges bönder ska kunna leverera på högre nivåer?
– Att konsumenterna väljer svensk ost. Med ökad efterfrågan kan vi växla upp produktionen, säger Palle Borgström.
Monica Demorior:
– Med tanke på att vi tidigare har haft många fler mjölkkor så finns det förutsättningar för att öka antalet. För att komma upp i 100 procent självförsörjning på alla mjölkprodukter skulle antalet kor behöva öka med 35 procent. Det skulle även bidra med 6000 nya arbetstillfällen på landsbygden och ökad biologisk mångfald som i dag hotas av bland annat för få betesdjur, säger Monica Demorior.
Fakta:
*Sveriges självförsörjning av ost sjunker. År 2017: 45 procent, 2007: 68 procent och 1997: 86 procent.
*2017 åt svenskarna totalt 195 000 ton ost. 2007 var motsvarande siffra 160 000 ton och 1997 137 000 ton.
*För att tillverka 1 kilo ost går det åt cirka 10 kilo mjölk. Utsläppen för att producera 1 kilo svensk mjölk är 1 kilo koldioxidekvivalenter, EU-genomsnittet är 1,3 kilo.
*I Sverige finns i dag 319 000 mjölkkor, att jämföra med 1930-talet då vi hade 2 miljoner mjölkkor.
Källor: SCB, Jordbruksverket, Svenskt kött, Lesschen et al
För mer information, kontakta:
Palle Borgström, förbundsordförande, LRF: Via LRF Press: 08-787 57 77
Monica Demorior, hållbarhetsexpert, LRF Mjölk: monica.demorior@lrf.se, 076-548 75 24.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB
Taggar: