Ny rapport: Bra produktivitet men höga kostnader i svenskt jordbruk

Sveriges jordbruk är effektivt med bra avkastning, friska djur och god tillväxt. Men jämfört med konkurrentländerna har Sveriges bönder högre kostnader för byggnader och arbete. De högre kostnaderna kan delvis förklaras av våra geografiska förutsättningar och lagkrav. Det visar rapporten Grön Konkurrenskraft som har undersökt det svenska jordbrukets konkurrenskraft med jordbruk i andra länder. Rapporten är framtagen av LRF Konsult i samarbete med LRF och Jordbruksverket.

Sveriges konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv

De senaste 30 åren har både produktion och konsumtion av jordbruksprodukter ökat i världen, framför allt utanför Europa. Eftersom utbud och efterfrågan följer varandra kan man troligen inte förvänta sig någon stabil prisökning de närmaste tio åren. Svenskt jordbruks ökade exponering mot omvärlden innebär samtidigt en utmaning i form av större prisvariation på jordbruksprodukterna.

En annan utmaning är att upprätthålla konkurrenskraften genom en produktivitetsutveckling som ligger i linje med utvecklingen i länder med liknande förutsättningar.  För att uppnå detta kommer det även fortsättningsvis krävas att svenskt lantbruk arbetar för en hög avkastningsnivå i kombination med effektiv användning av insatsvarorna.

– I en värld där även grannarna kämpar med att öka sin konkurrenskraft är det viktigt att fortsätta arbetet med förenklingar för de svenska jordbruksföretagen, men för att vända utvecklingen och få en positiv produktionstrend är det nödvändigt att företagande, entreprenörskap och attityder både i jordbruksföretagen och omgivande samhälle förbättras, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

Utvecklingen inom svenskt jordbruk skiljer sig mellan produktionsgrenarna. Svensk växtodling utvecklas ungefär som i grannländerna medan mjölk-, nötkötts- och grisköttsproduktionen har en nedåtgående trend. Rapporten visar att svenskt jordbruk både har områden där vi är i världsklass och områden där vi måste utvecklas för att vara konkurrenskraftiga.

– Syftet med rapporten är att ge en bild av hur produktivitetsutvecklingen ser ut över tid, både på hemmaplan och i jämförelse med andra länder. Vår förhoppning är att den ska kunna användas som underlag och hjälpa till att hitta utvecklande vägar och förbättringar i det egna företaget men också för att tydliggöra behovet av konkurrenskraftiga näringspolitiska villkor i jordbruket, säger Lennart Nilsson, enhetschef för Livsmedelsföretagande inom LRF.

– Rapporten visar också på vikten av att som företagare aktivt arbeta med det som man faktiskt kan påverka, exempelvis delar av kostnadssidan i sin produktion och produktivitetsfrämjande åtgärder. Det är också viktigt med strategier i sin produktion för att klara de prisvariationer som förekommer på marknaden, säger Jimmy Larsson, segmentschef Lantbruk hos LRF Konsult.

Mjölkproduktion

År 2013 inleddes med låga avräkningspriser, både i Sverige och internationellt. En stark global efterfrågan och en lägre mjölkproduktion drev upp priserna, vilka i slutet av 2013 var relativt höga. Höga foderkostnader gjorde dock att många mjölkföretag fortsatte att visa på svag lönsamhet. Lönsamheten i mjölkföretag kan skilja mer mellan gårdar i samma land än mellan gårdar i olika länder, varför vissa svenska mjölkgårdar står sig bra i den internationella konkurrensen medan andra uppvisar svagare lönsamhet. Det kan också konstateras att skillnader i ekonomiskt resultat i större utsträckning kan härledas till skillnader i kostnader än till olika intäktsnivåer. De svenska gårdarna belastas generellt av högre kostnader för byggnader, maskiner och arbete. De svenska gårdarnas fördelar är relativt låga markkostnader och en god djurvälfärd med hög mjölkavkastning med hög kvalitet på mjölkråvaran.

Nötköttsproduktion

År 2013 visar rapportens deltagande svenska företag en god lönsamhet. Detta tack vare en bra prisutveckling på slaktdjur och avvanda kalvar kombinerat med EU-ersättningar som kompenserar för höga foderkostnader. På grund av låg investeringstakt har dock svensk produktion tappat marknadsandelar. De svenska företagen som ingår i statistikunderlaget uppvisar en god produktivitet i form av hög daglig tillväxt. Slaktintäkterna i Sverige var under 2013 på en nivå som konkurrerar med de högsta i Europa. Men en hög foderkostnad på både inköpt och egenproducerat foder leder dock till att många företag inte utökar sin produktion p.g.a. svag lönsamhet. Även priset på avvanda köttraskalvar har stabiliserat sig på en nivå som ligger nära det europeiska priset.

Grisproduktion

Utmärkande för svensk grisproduktion är det goda hälsoläget och den låga antibiotikaförbrukningen. Detta är ett resultat av konsekvent och målinriktat arbete med förbyggande djurhälsohälsovård under lång tid. Tack vare hälsoläget, bra avelsmaterial och skickliga grisföretagare har svenska grisar en förstaplats bland de jämförda länderna avseende daglig tillväxt. Utmaningen för svensk grisproduktion är bland annat smågrisöverlevnaden och att kompensera för eller minska våra högre byggnads- och arbetskostnader, samt säkerställa att rätt rådgivarkompetens finns tillgänglig.

Växtodling

Växtodlingsåret 2013 bjöd på varierande väderförhållanden i Sverige, vilket bland annat ledde till rekordlåg höstveteskörd i landet. Förutsättningarna för vårsäden blev desto bättre och på vårkorn noterades rekordhöga hektarskördar. Prisnivån i Sverige var oförändrad jämfört med 2012 medan den ser ut att ha minskat för övriga länder. Svensk hösteveteodling fortsätter att vara konkurrenskraftig jämfört med andra länder med lönsamhet på en överlag god nivå. Det blir allt viktigare för svenska spannmålsodlare att ha en strategi som omfattar vädersvängningar samt de stora marknadsrörelser som förekommer.

Rapporten är framtagen av LRF Konsult i samarbete med LRF och Jordbruksverket.

För mer information kontakta:

LRF, Lennart Nilsson tfn: 08-787 51 92
Jordbruksverket, Gabriella Cahlin tfn: 036-15 57 18
LRF Konsult, Jimmy Larsson tfn: 08-700 20 13
Internationell utblick, Marie Törnquist tfn: 036-15 64 08
Mjölkproduktion, Clara Secher tfn: 072-993 68 54
Nötproduktion,Titti Strömne tfn: 08-787 59 14
Grisproduktion, Margareta Åberg tfn: 08-787 51 57
Växtodling, Kjell Ivarsson tfn: 08-787 54 23

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 17 år i rad och vid årsskiftet 2013/2014 hade LRF 172 662 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver 90 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation.