Ny rapport beskriver jordbrukets konkurrenskraft

8 november 2012.

I rapporten Grön konkurrenskraft ges för första gången den enskilde lantbrukaren, rådgivare, sakkunniga och branschfolk en sammanfattande bild av det svenska jordbrukets, och våra konkurrentländers, produktivitetsutveckling. Sveriges jordbruksproduktion präglas av gott hälsoläge, god avkastning och tillväxt samt låga kostnader för veterinär och medicin. Produktionen är fodereffektiv men tyngs av höga kostnader för arbete, maskiner och byggnader.

Vår livsmedelsproduktion i Sverige konkurrerar på den internationella marknaden. Här gäller det att producera minst lika effektivt som våra konkurrenter, och samtidigt få ut höga intäkter på marknaden. Genom att jämföra nyckeltal kontinuerligt mellan länder, så kallad benchmarking, får vi en uppfattning om hur vår produktion står sig och utvecklas i jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer. I rapporten ges en överblick över svensk livsmedelsproduktion i ett internationellt perspektiv.

– Förhoppningsvis är rapporten till hjälp när lantbrukaren bedömer sin egen konkurrenskraft och hittar vägar att utvecklas i företagandet. Avsikten är att årligen uppdatera Grön konkurrenskraft för att få en bild hur Sveriges och konkurrentländernas produktivitetsutveckling utvecklar sig över tid, säger Lennart Nilsson, enhetschef vid livsmedelföretagandeenheten på LRF.

Internationell utveckling
Europas andel av världsproduktionen av jordbruksprodukter minskar i en omvärld där flera utomeuropeiska länder ökar sin andel. Förutsättningarna för jordbruk i Sverige är ganska lika de i våra grannländer Danmark, Finland, Tyskland och Storbritannien. Det svenska jordbruket har utvecklats på ett sätt som liknar övriga Europa.

– Den svenska animalieproduktionen har haft en svagare utveckling än grannländerna. Rapporten visar dock även på konkurrensfördelar i svensk animalieproduktion, till exempel gott hälsoläge i grisproduktionen och hög avkastning hos mjölkkorna, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

Under senare år har det blivit tydligare att både intäkter och kostnader i Sverige följer prisutvecklingen på global nivå. Men marknaderna för produkterna går inte alltid i takt med marknaderna för insatsvarorna. Företagen har dock möjlighet att påverka intäkterna och kostnaderna med avkastningsnivåer, kvalitet och effektivt arbete.

– Ökade krav, på både europeisk och nationell nivå, påverkar konkurrenskraften. För en långsiktig lönsamhet gäller det att producera minst lika effektivt som våra konkurrenter, och samtidigt få ut höga intäkter på marknaden, säger Jimmy Larsson, segment Lantbruk LRF Konsult.

Mjölkproduktion
De svenska mjölkföretagen utmärker sig genom en relativt god djurhälsa som ger en hög avkastning per ko och hög fodereffektivitet. Tillgången och priset på mark är också en styrka för de svenska mjölkföretagen i en internationell jämförelse. Till nackdelarna hör att kostnaderna för arbete, maskiner och byggnader generellt sett är relativt höga. Den internationella jämförelsen visar att det är större skillnader i det enskilda företagets kostnader för dessa produktionsfaktorer inom ett land än mellan länder.

Nötköttsproduktion
Det svenska djurmaterialet inom svensk nötköttsproduktion kännetecknas av hög genetisk kapacitet, god hållbarhet och ett mycket gott hälsoläge. Den höga andelen grovfoder ger bra möjligheter att minimera importen av proteinfodermedel och bidrar till en miljömässigt hållbar produktion. Det höga kostnadsläget försvårar dock möjligheterna att nå en ekonomisk hållbarhet vid dagens generella prisnivåer.

Grisköttsproduktion
Svensk grisproduktion präglas av en relativt hög produktionseffektivitet, med ett bra hälsoläge som bidrar till en god tillväxt på grisarna samt låga veterinär- och medicinkostnader. Miljöbelastningen är låg i och med god tillgång på spridningsareal. Svensk grisproduktion har högre byggnads- och arbetskostnader än många andra länder, vilka delvis kan kopplas till våra djurskyddskrav.

Växtodling
Generellt sett konkurrerar den svenska växtodlingen relativt bra på den internationella marknaden och Sverige är i regel nettoexportör av spannmål. Lönsamheten i svensk veteodling är ungefär samma som i andra länder i EU, för oljeväxter varierar det däremot beroende på var de odlas. Alla länder har produktionsfördelar men även nackdelar. Det gäller att identifiera dessa och utnyttja dessa på bästa sätt. Totalt sett är effektiviteten i svensk odling jämförelsevis god.

Effektiv men höga kostnader
Sveriges jordbruksproduktion präglas, generellt sett, av ett gott hälsoläge, med god avkastning eller tillväxt som följd, samt låga kostnader för exempelvis veterinär och medicin. Produktionen är fodereffektiv men har höga kostnader för arbete, maskiner och byggnader. De höga kostnaderna för byggnader är delvis en konsekvens av våra geografiska förutsättningar och lagkrav.

Rapporten är framtagen av LRF Konsult i samarbete med LRF och Jordbruksverket.

För mer information och intervjuer, kontakta

LRF                                     Lennart Nilsson, tfn: 08-787 51 92
LRF Konsult                        Jimmy Larsson, tfn: 08-700 20 13
Jordbruksverket                 Harald Svensson, tfn: 036-15 50 00
Mjölk                                   Agneta Hjellström, tfn: 08-790 58 08
Nöt                                      Pernilla Salevid, tfn: 0492-168 20
Gris                                     Margareta Åberg, tfn: 08 - 787 51 57
Växtodling                           Kjell Ivarsson, tfn: 08 - 787 54 23