Så mycket får bonden av konsumentens matpengar

Den svenska bondens andel av konsumentens matbudget har aldrig varit lägre än idag. För 20 år sedan gick nästan en fjärdedel av köpesumman till bonden, idag är den siffran nere på 13 procent. Det visar en ny rapport från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och orsaken är framförallt att svenskar i allt större utsträckning väljer importerade livsmedel.  

I rapporten Matkronan – vem får konsumentens pengar? har LRF undersökt matens pris från jord till bord och tagit fasta på hur konsumentens pengar fördelas mellan den svenska bonden, livsmedelsindustrin, matbutiken, staten (moms) och import. Den del som bonden får behålla av matkonsumtionen har minskat med 35 procent sedan 1995. Under samma period har importens andel av matinköpen ökat med mer än 70 procent. 

– Samtidigt som bondens andel av den summa som konsumenten lägger på mat har minskat, har kostnaden för att bedriva jordbruk blivit allt högre. Priset för att producera livsmedel har ökat betydligt mer än både avräkningspriser och inflation. Det är en avgörande orsak till varför de svenska böndernas företag har blivit färre och större och att alltmer mat är importerad, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson. 

Mer kontinentala matvanor har fått hushållen att i allt större utsträckning efterfråga mat från andra länder. Samtidigt har billigare, importerad mat lett till att konsumenter dels väljer utländska livsmedel som egentligen kan produceras i Sverige, dels låter ett utländskt alternativ av till exempel frukt ersätta ett svenskt.

Ju mer förädlad en vara är, desto mindre andel går generellt till bonden eftersom det krävs fler led mellan gården och konsumenten. När det gäller en jättefranska, med råvaror från svenska gårdar, hamnar cirka 9 procent av konsumentpriset hos bonden. Motsvarande andel vid köp av en bit nötkött är 22 procent och vid griskött 12 procent. Vid köp av en liter mellanmjölk, som knappt är förädlad, går 40 procent av priset till bonden. Samtidigt får bonden idag mindre betalt för mjölken än för 20 år sedan då avräkningspriset, omräknat till 2013 års prisnivå, sjunkit från 3:80 kronor per kilo 1995 till 3:70 2013 och skillnaden förstärks av inflationen. Även för den svenska potatisen får bonden idag mindre betalt än 1995.

Ladda ned rapporten Matkronan i sin helhet från http://www.lrf.se/Pressmeddelanden/

För mer information och intervjuer, kontakta LRFs presstjänst: 08-787 57 77
Här hittar du samtliga LRFs pressmeddelanden www.lrf.se/Pressmeddelanden/

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 17 år i rad och vid årsskiftet 2013/2014 hade LRF 172 662 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver 90 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation.