Svenska grisar blir allt klimatsmartare

Uppfödningen av svenska grisar blir allt klimatsmartare. Sedan 2005 har klimatpåverkan minskat med 22 procent genom ökad effektivitet och nya födor. Det visar preliminära beräkningar av statliga forskningsinstitutet RISE.

För att nå FNs klimatmål krävs en rad globala åtgärder. En av dem är att göra animalieproduktionen mer hållbar. LRF, Sveriges Grisföretagare, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Gård&Djurhälsan och Stiftelsen Lantbruksforskning är några partners i ett projekt där RISE beräknar miljöavtryck för svensk medelgris. Resultaten används som vägledning för djuruppfödningens miljöavtryck. Traditionell är grisen miljösmart genom att den utfodrats med föda som annars skulle blivit matsvinn.

RISE konstaterar att effektiviteten inom svensk grisuppfödning förbättras och flera framsteg har gjorts sedan den senaste utvärderingen av klimatavtryck år 2005. Den svenska grisuppfödningen kännetecknas av friska grisar, världens lägsta antibiotikaanvändning och att foderomvandlingsförmågan att producerar mycket kött med mindre foder är ovanligt hög.

RISE konstaterar i den nya studien att viktiga framgångar är, förutom god djurhälsa, att antalet griskultingar per sugga per år ökar. Ännu viktigare är att grisarna numera ofta matas med foder med lägre klimatpåverkan. Foderproduktionen står nämligen för det största klimatavtrycket, 64 procent, följt av stallgödselhantering på 28 procent.

– Idag använder vi så kallade biprodukter i utfodringen och vi har minskat behovet av att använda sojamjöl, säger Margareta Åberg, grisexpert på LRF.

Istället för soja används biprodukter, främst från mejeri- och etanoltillverkning. Användningen av åkerbönor, med lågt klimatavtryck, har ökat kraftigt liksom ärtor. Idag använder cirka 70 procent av grisföretagarna åkerböna eller ärtor i grisfodret.

– Om den globala köttproduktionen skulle följa europeiska normer skulle utsläppen minska med över 30 procent och ännu mer om djuruppfödningen skulle följa svenska regler, säger Jeanette Elander, grisuppfödare och ordförande i Sveriges Grisföretagare.

RISEs livscykelanalys, LCA, visar att klimatavtrycket för svenska grisar har minskat med 22 procent, från 3,2 till 2,5 kg CO2-ekvivalent per kilo slaktad gris.

– Att vi föder upp djur inom lantbruket är viktigt. Tack vare naturgödsel och djurens möjlighet att äta fodervaror, som inte är lämpliga för människor, kan svenska bönder producera mer mat på ett hållbart sätt lämpat för svenska klimatförhållanden, säger Margareta Åberg.

För mera information, kontakta LRF presstjänst, 010-184 40 70 eller Margareta Åberg, LRFs grisexpert 070-237 44 00

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB 

www.lrf.se

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 15 år i rad och vid årsskiftet 2011/2012 hade LRF 171 807 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Nästan alla lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen, är medlemmar i LRF. LRFs medlemmar driver 90 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. www.lrf.se

Prenumerera