Apatitprojektet i Kiruna
Information om apatitprojektet i Kiruna. Ett avtal skrevs med Norsk Hydro om deltagande i en feasibility-studie i april 2001. Norsk Hydro avsåg att köpa all producerad apatit från ett planerat anrikningsverk i Kiruna och utav apatiten tillverka konstgödning, som säljs i Skandinavien och på den Europeiska marknaden. Förstudien hade redan startats av LudvikaMining under hösten 2000. Kemiska ingångsvärden fanns på de olika ingående komponenterna i ett möjligt apatitkoncentrat både vad gällde fosforhalt och de ingående föroreningarna. Under projektets gång har krav på halter av ingående ämnen uppställts från Norsk Hydro. Både lab-tester och större tester, inklusive det nyligen avslutade pilottestet, har uppfyllt de angivna kriterierna och processutvecklingen har varit mycket lyckad, med bland annat ett nytänkande som gör delar av processen unik. Parallellt med processutvecklingen har en projektering av ett anrikningsverk och en ingående kostnadsstudie utförts som visar på en produktion med en mycket god lönsamhet. Några bestämmelser eller krav som kunde uppfattas som begränsande för Kirunaapatitens marknad har ej funnits. Dock fanns en strategi (koncept) att på marknader där eventuella krav på tungmetallhalter (spec. arsenik) kunde förväntas uppkomma skulle en inblandning i andra råvaror med lägre halter av tungmetaller på en 50/50-basis vara tillfyllest. Det avslutande fabrikstestet vid Norsk Hydro på en större framställd produktmängd utföll också med fullt godkänt från fabrikssidan för produktion i större skala. Dock kom, för både projektledningen i Norsk Hydro och LudvikaMining, ett oväntat besked från Norsk Hydros koncernledning efter ett möte den 19 mars 2002. (LudvikaMining fick full information den 22 mars 2002.) På grund av "osäkerheten i framtida krav om tungmetaller (speciellt arsenik)", bestämmer sig Norsk Hydro för att avbryta sin medverkan i apatitprojektet i Kiruna. Grunden för sitt ställningstagande är ett nyligen framlagt förslag i Tyskland om sänkta gränsvärden för tungmetaller (speciellt arsenik) och även vissa konkurrenters utställda löften om leveranser av gödselmedel med mycket låga tungmetallhalter. Kirunaapatiten håller högre halt av arsenik än vissa motsvarande apatitkoncentrat, men fortfarande klarar det ursprungliga konceptet med inblandning i andra råvaruprodukter de nya förväntade lägre gränsvärdena. Norsk Hydro vill dock ej "gå in i den problematiken idag" med hänvisning till i framtiden kanske ännu lägre gränsvärden. För LudvikaMining innebär detta givetvis problem. Projektet inriktas därför idag efter två huvudlinjer. För det första undersökes möjligheten att reducera den ingående arsenikhalten i apatitkoncentratet. Bland annat studeras hur mycket av arseniken som är gitterbunden eller ingår på annat sätt i inneslutningar i apatitmineralet. Den andra vägen är att kontakta andra marknadsaktörer som framställer bland annat fosforsyra med en annan metod där tungmetallrening redan ingår. Givetvis har också en juridisk process startats där undersökningar pågår för att utröna i vad mån ersättning till LudvikaMining kan krävas för Norsk Hydros avbrytande av idag gällande överenskommelse. Tuna Hästberg 23 mars 2002. Styrelsen i LudvikaMining AB Ytterligare upplysningar lämnas av Lars-Gösta Bergling tel 0240-14020 Hemsida www.ludvikamining.se ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2002/03/25/20020325BIT00390/wkr0001.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2002/03/25/20020325BIT00390/wkr0002.pdf