4 000 år gamla texter når nya målgrupper i banbrytande digitalt projekt

Forskare vid Lunds universitet medverkar i ett internationellt projekt som förändrar tillgången till några av världens äldsta skriftliga källor. Inom ramen för samarbetet har ett arabiskt digitalt gränssnitt utvecklats för att göra kilskriftstexter – skrivna på lertavlor i det forntida Mesopotamien under mer än tre årtusenden – tillgängliga för nya målgrupper.

Projektet leds av ett team av forskare vid Al‑Qadisiyah‑universitetet i Irak, University of York i Storbritannien och Lunds universitet. Tillsammans har de lanserat en arabisk version av databasen Cuneiform Digital Library Initiative (CDLI), en global resurs för studier av kilskriftsinskriptioner som har utvecklats under det senaste kvartsseklet genom gemensamma insatser från ett omfattande internationellt forskarsamhälle.

– Genom att översätta den största digitala katalogen av kilskriftstexter till arabiska bidrar projektet till avkoloniseringen av en grundläggande del av det irakiska kulturarvet. Kunskap om detta arv görs allmänt tillgänglig på arabiska, via en fri, öppen åtkomst och användarkontrollerad databas, säger Rune Rattenborg, medansvarig projektledare och forskare och assyriolog vid Lunds universitet.

Kilskriftstexter, som först utvecklades i området som i dag utgör Irak, är ett av mänsklighetens äldsta skriftsystem och föregick alfabetbaserade skrivformer med mer än ett årtusende. De skrevs på lertavlor, och kan idag främst ses på muséer utanför sitt ursprungsområde, främst i Europa och Nordamerika.

– De kan jämföras med de egyptiska hieroglyferna i både betydelse och omfattning, och ger detaljerade inblickar i tidig lagstiftning, litteratur, vetenskap och vardagsliv, säger Émilie Pagé‑Perron, kollega till Rune Rattenborg i projektet och forskare vid University of Yorks Archaeology Data Service.

Förutom välkända verk som Gilgamesheposet, som skildrar en legendarisk kungs strävan efter odödlighet efter sin väns död, rymmer kilskriftstexterna även några av världens äldsta lagsamlingar. Hammurabis lag, som formulerades för nästan 4 000 år sedan och ofta förknippas med principen ”öga för öga”, är ett välkänt exempel.

Många bevarade kilskriftstavlor förvaras i dag i stora västerländska institutioner som British Museum och Louvren, efter att ha förts bort från Mellanöstern under utgrävningsperioder som ofta kopplas till imperialistisk verksamhet under 1800‑talet och början av 1900‑talet.

Samtidigt som dessa samlingar har möjliggjort bevarande och forskning har de också bidragit till begränsad tillgång, eftersom materialet historiskt sett främst har katalogiserats och översatts till europeiska språk, som engelska.

– Resurser som denna kan hålla kulturarvet levande och samtidigt synliggöra den avgörande roll som länderna i Mellanöstern har haft för utvecklingen av det skrivna ordet. Det är särskilt viktigt för undervisningen av kommande generationer av studenter, som kommer att driva forskningen vidare om vad dessa globalt betydelsefulla artefakter kan berätta om det mänskliga samhällets utveckling, säger professor Haider Aqeel Al‑Qaragholi vid Al‑Qadisiyah‑universitetet i Irak.

Med utgångspunkt i arbetet med CDLI syftar ett relaterat projekt delvis till att motverka denna obalans genom att utöka tillgången på arabiska och förbättra tillgängligheten till digitala resurser för målgrupper i den region där texterna har sitt ursprung.

Totalt beräknas omkring 70 000 textrader översättas. Materialet spänner över ett brett spektrum, från myter och lagtexter till brev, medicinska texter och astronomiska uppteckningar. Översättningarna kommer att publiceras i flera format, från detaljerade vetenskapliga rad‑för‑rad‑versioner till mer lättillgängliga berättelser för en bredare allmänhet.

All data kommer att långsiktigt arkiveras hos Archaeology Data Service för att säkerställa fortsatt tillgång för framtida forskning.

– Detta nya initiativ bidrar inte bara till att bevara de äldsta kända skriftsystemen, utan gör dem också tillgängliga för en ny generation världen över – och i synnerhet till att återknyta samhällen till det kulturarv som har sitt ursprung i regionen, säger Rune Rattenborg, doktorand vid Lunds universitet.

Det treåriga initiativet, med titeln ”Towards Universal Access to Cuneiform Heritage” (TUA‑CH), finansieras av Meditor Trust och University of York, och drivs av Archaeology Data Service vid University of York.

Kontakt

Rune Rattenborg, forskare i arkeologi och assyriologi vid Lunds universitet. En av fyra projektledare i det internationella samarbetsprojektet Access to Cuneiform Texts (CDLI‑ACT). E-post: rune.rattenborg@klass.lu.se

Lunds universitet: press@kommunikation.lu.se

Om projekten

Access to Cuneiform Texts (CDLI‑ACT) är ett internationellt samarbetsprojekt som översatt gränssnittet för CDLI och specialiserade vokabulärer för att beskriva forntida artefakter och texter till arabiska. Initiativet finansierades generöst av General Fund for Assyriology vid Wolfson College, University of Oxford, The British Institute for the Study of Iraq, Meditor Trust och donatorer från CDLI-gemenskapen. Det översatta gränssnittet finns tillgängligt på https://cdli.earth/ar; En beskrivning av projektet finns på https://cdli.earth/postings/225

Towards Universal Access to Cuneiform Heritage (TUA‑CH) är ett treårigt forskningsprogram som drivs av Archaeology Data Service vid University of York med fokus på att bevara befintlig forskning kring sumerisk litteratur och främja tillgången till det kilskriftsbaserade kulturarvet genom en intensiv översättningskampanj till arabiska samt utformning och lansering av ett nytt, mer användarvänligt gränssnitt till CDLI som främst riktar sig till en bred allmänhet. Programmet finansieras av Meditor Trust och bygger vidare på de banbrytande insatserna inom CDLI-ACT-projektet. En beskrivning av projektet finns på https://cdli.earth/postings/239

Cuneiform Digital Library Initiative (CDLI) är en viktig forskningsinfrastruktur för studiet av kilskriftskällor. Med 28 års verksamhet i ryggen är det ett samarbete mellan en internationell grupp av assyriologer, arkeologer, kuratorer och vetenskapshistoriker. Det bevarar och sprider information om mer än 430 000 poster av kilskriftsföremål, vilket är det största av sitt slag. Projektet leds av University of Oxford, Max Planck Institute for Geoanthropology och University of York https://cdli.earth

Archaeology Data Service (ADS) vid University of York är Storbritanniens ledande ackrediterade arkiv för arkeologi och data om historiska miljöer, med över 25 års erfarenhet av att stödja forskning, lärande och undervisning med gratis, högkvalitativa och pålitliga digitala resurser. https://archaeologydataservice.ac.uk/

Arkeologiska fakulteten, Al-Qadisiyahs universitet, Irak är ledande inom professionaliseringen av studenter inom arkeologi och kulturarv. Mer information finns på: https://arc.qu.edu.iq/?page_id=8310&lang=en

Centrum för språk och litteratur, Lunds universitet, Sverige är en av Sveriges ledande forskningsinstitutioner för studier av språk, lingvistik och litteratur med ett globalt perspektiv. Centrumet har 250 anställda och 3 000 studenter, däribland cirka 100 doktorander. Mer information finns på: https://www.sol.lu.se/en/the-department/

Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, 0733-998211, gisela.lindberg@kansliht.lu.se