AI-teknik omprövar socialtjänstens roll – nu utvärderas Trelleborgsmodellen

Socialsekreterarnas arbetsuppgifter i Trelleborg har delvis övertagits av ”smarta datorer”, eller automatiserat beslutsfattande.  Nu ska forskare i socialt arbete utvärdera den omstridda Trelleborgsmodellen och ta reda på vad som händer när ny teknik tar över vissa arbetsuppgifter. 

Blir socialsekreterarna färre eller får de istället andra arbetsuppgifter? Vad händer med yrkesidentiteten? Leder robotisering av arbetsuppgifterna till en ekonomisk vinst? Och hur upphandlar man egentligen artificiell intelligens?  Det är några av frågorna som söker svar i det nya forskningsprojektet som finansieras av Akademikerförbundet och leds av Lupita Svensson, lektor vid Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Bedöms av mjukvara

Enligt henne har yrkesrollen förändrats sedan socialtjänstlagens tillkomst 1980. Hennes gissning är att automatiserat beslutsstöd och annan AI-liknande teknik kommer att förändra den en gång till.

– Socialtjänstlagen var från början full av tillit. Sedan när hjälpbehovet blev allt större försköts arbetsuppgifterna till att bli mer kontrollerande. Och så kommer nu detta som förmodligen vänder på steken en gång till, säger Lupita Svensson som själv varit verksam som socialsekreterare. 

I Trelleborg är det ansökningar om försörjningsstöd som numera bedöms av en mjukvara. Den har programmerats så att den kan ta ställning till om lämpliga kriterier är uppfyllda och utifrån detta fatta beslut. Den gör stickprov för att kontrollera om inlämnade underlag är korrekta. Annars brukar socialsekreterare kontrollera i stort sett alla underlag. 

– Att göra stickprovskontroller innebär ett nygammalt förhållningssätt. Istället för att kontrollera sker nu ett ökat fokus på tillit, vilket i detta fall betyder att kommunen måste börja lita på att de som söker pengar gör rätt för sig.

Modellen möter motstånd

Trelleborg var först ut i landet med att införa automatiserat beslutsstöd avseende försörjningsstöd inom socialtjänsten, förmodligen kommer fler att ta efter. Enligt Lupita Svensson har socialtjänsten inte hängt med i teknikutvecklingen. Där socialtjänsten är idag var Skatteverket för tjugo år sedan. Orsakerna till det är inte kartlagda men det kommunala självstyret har förmodligen haft betydelse.

– Den offentliga verksamheten som är centralstyrd har haft en snabbare digitaliseringstakt. Detsamma kan vi se exempelvis hos landstingen som samverkar kring utveckling och implementering av nya digitala lösningar. Att det tar tid för den kommunala socialtjänsten är ut det perspektivet inte konstigt, säger Lupita Svensson.

Men modellen har mött motstånd och i många andra kommuner uttrycker yrkeskåren oro och ilska över den nya tekniken.

– Trelleborgsmodellen och automatiserat beslutsstöd utmanar socialtjänstens traditionella arbete med försörjningsstöd och väcker många frågor som hotar centrala värden i det sociala arbetet, till exempel vikten av det personliga mötet. Det är naturliga reaktioner och därför är denna studie extra viktig. Här kan forskning i samarbete med fältet bidra med neutral kunskap och därmed öka möjligheterna att vara med och skapa en framtida högkvalitativ välfärd.

Kontakt:

Lupita Svensson

Lektor, fil dr i socialt arbete med inriktning juridik 

tel. 046-222 88 91 eller 073-504 31 86

lupita.svensson@soch.lu.se