Alarmerande låg kunskap om ekonomi bland dagens unga
Att det finns en stark koppling mellan ekonomiska problem och psykisk ohälsa är känt. Nu visar en ny studie från Institutionen för psykologi i Lund att endast var femte ung vuxen svarar alla rätt på tre grundläggande frågor om inflation, ränta och riskdiversifiering. Samtidigt blir de allt mer skuldsatta. Det är en högst oroväckande utveckling menar forskarna.
Vi vet idag att skulder och psykisk ohälsa hänger ihop. I en ny studie har forskare låtit 2050 unga vuxna i åldrarna 18–29 år svara på frågor om sitt psykiska mående, sin ekonomiska situation samt på frågor om ekonomi för att se hur rustade de är att hantera sin privatekonomi.
– Financial literacy heter det på engelska, en grundläggande färdighet som varje människa bör ha för att klara sig och må bra i samhället, säger Henrik Levinsson, universitetslektor i psykologi vid Lunds universitet.
I enkätstudien fick deltagarna svara på tre snabba och grundläggande frågor om inflation, ränta och riskdiversifiering, det vill säga företeelser som är bra att ha koll på för en god hushållsekonomi.
– Trots att frågorna var mycket grundläggande svarade endast 20 procent rätt på samtliga. Drygt 20 procent svarade fel på alla. Endast en tredjedel svarade rätt på frågan om inflation, säger Henrik Levinsson.
Utbildning spelade en viss roll för hur väl ungdomarna kunde svara på frågorna och kvinnor hade över lag färre antal rätt. Fler kvinnor jämfört med män var osäkra i sina svar. Hälften av samtliga tillfrågade uppgav att de hade ekonomiska svårigheter, en fjärdedel hade konsumtionslån och 10 procent uppgav att de vänt sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att få hjälp.
Har ungas ekonomiska kunskaper blivit sämre över tid?
– Kunskapen har varit låg under en ganska lång tid, vilket också statistik från Finansinspektionen visar. Men bristen blir mer alarmerande idag med tanke på hur lätt det är i dag att ta SMS-lån och blanco-lån, säger Henrik Levinsson och fortsätter:
– Det är högst angeläget att vi börjar prata mer om den ”ekonomiska hälsan” samt om hur risken för överskuldsättning tidigt i livet kan minska. Inte minst har skolan en central roll i att få in mer undervisning om privatekonomi. Frågan är högaktuell och något som lyfts både nationellt och internationellt.
I nästa steg vill forskarna följa individer över tid för att bättre förstå sambanden mellan finansiell förmåga, privatekonomisk situation och psykisk hälsa.
Artikel i tidskriften: Journal of Financial Literacy and Wellbeing
Kontaktuppgifter forskare: Henrik.levinsson@psy.lu.se
De tre frågor – The Big Three* – som deltagarna i undersökningen fick svara handlade om 1) ränta, 2) inflation och 3) riskdiversifiering.
1. Anta att du hade 100 svenska kronor på ett sparkonto och räntan var 2% per år. Efter 5 år, hur mycket tror du att du skulle ha på kontot om du lät pengarna växa?
a) Mer än 102 svenska kronor (korrekt svar)
b) Exakt 102 svenska kronor
c) Mindre än 102 svenska kronor
d) Vet inte
2. Tänk dig att räntan på ditt sparkonto var 1% per år och inflationen var 2% per år. Efter 1 år, hur mycket skulle du kunna köpa för pengarna på det här kontot?
a) Mer än idag
b) Exakt samma
c) Mindre än idag (korrekt svar)
d) Vet inte
3. Är följande påstående sant eller falskt? ”Att köpa aktier hos ett enskilt företag ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond.”
a) Sant
b) Falskt (korrekt svar)
c) Vet inte
* Ett frågebatteri som används internationellt för att mäta finansiell förmåga. Används exempelvis av OECD och Finansinspektionen