Äldre i utsatta områden kämpar för att skapa trygghet

I samhällsdebatten gestaltas ofta äldre som sköra och passiva. Men nu visar en ny avhandling av Afsaneh Taei, i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande vid Lunds universitet, att äldre personer i utsatta områden tvärtom är aktiva och delaktiga i att försöka göra sitt närområde bättre och tryggare.

Kortfakta: avhandling // kvalitativ och kvantitativ studie // 42 äldre personer intervjuats och 462 äldre personer har deltagit i enkätundersökningar 2021-2022 //

– De vill bidra. Bland de urbana områden med mycket kriminalitet och droghandel som ingick i studien, är det intressant att se att de flesta äldre försöker anpassa sig. De kämpar för att känna sig trygga, genom att till exempel konfrontera droghandlare och nattvandra. Och de gör det inte bara för sin egen skull, de vill gynna även andra, säger Afsaneh Taei, som också är kliniskt verksam som arbetsterapeut.

Hon gjorde en enkätstudie med drygt 460 personer, 65 år och äldre. Deltagarna kom från socialt utsatta områden i städerna Helsingborg och Landskrona, samt kommunerna Östra Göinge och Örkelljunga, som kännetecknas av långvarig utflyttning. I de utsatta områdena bevittnas allt från öppen droghandel till anlagda bränder, knivattacker, skottlossningar och vandalism. Ett 40-tal intervjuade berättar om egna motaktioner, som att plocka skräp under dagliga promenader, eller ta bort klistermärken som signalerar droghandel. Även om vissa var missnöjda och övervägde att flytta från grannskapet, försvarade de flesta sitt områdes rykte och var lojala mot det.

– Resultaten är unika på så vis att man inte tidigare har studerat dessa utsatta områden på det här sättet. Äldre uppmärksammas inte lika mycket i samhällsdebatten, fokus har varit främst på yngre personer och de i arbetsför ålder som bor i dessa områden, fortsätter Afsaneh Taei.

Några viktiga resultat:

• Det finns äldre personer i utsatta områden som är aktiva att försöka förbättra sitt närområde.
• Många av deltagarna ville inte flytta från sina områden trots problem och utmaningar.
• De som trots allt var missnöjda kände sig begränsade och blev isolerade. Vissa kunde inte flytta på grund av ekonomin.
• De som ville bo kvar uppmärksammade att områdena hade problem, men försökte använda strategier för att hantera och motverka dem. De var lojala mot sina områden och startade eller deltog i initiativ som gynnade alla i samhället.

Så gjordes undersökningen:
Totalt har 42 äldre personer intervjuats och 462 har deltagit i enkätundersökningar 2021-2022 i sex utsatta områden i städerna Helsingborg och Landskrona, men också i kommunerna Östra Göinge och Örkelljunga.

Avhandling
Taei, A. (2024). Place attachment and participation among older adults living in disadvantaged areas.
Institution för hälsovetenskaper, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Kontakt
Afsaneh Taei, arbetsterapeut, forskare i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet
Mobil: 079-063 15 00, afsaneh.taei@med.lu.se

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: